Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Parnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EA
ve RTR BNSANKRAATDRNAE
en
Pr törer AGE ju
28 IRLAND OCH PARNELL.
Jande under ett visst antal år af ett skäligt arrende
till jordägarna.
Själf angaf Parnell detta syfte i följande resolution på
ett möte i Westport:
«Alldenstund många godsägare lyckats vid domsto-
larna häfda sin förmenta rätt att efter godtycke öka sina
arrenden, utan afseende på arrendegårdarnas värde, och
därigenom gjort 1870 års jordlag, som ett medel att
skydda den irländske arrendatorn, värdelös, förklara vi
härmed, att icke blott politisk klokhet, utan äfven rätt-
visa och Irlands viktigaste inträssen fordra ett sådant
omordnande af jordarrendet — ett omordnande utgående
från den grundsatsen, att jordens brukare skall vara dess
ägare — som hindrar ytterligare beslag af arrendatorns
egendom från en hänsynslös godsherres sida och tryggar
Irlands folk i dess naturliga rätt till sitt lands jord."
Frågan hade en handgriplig vikt för ögonblicket, ty
potatisskörden hotade att åter slå fel, och genom inbe-
talande det oaktat af sitt arrende skulle arrendatorerna
beröfva sig alla medel till uppehälle för sig och de sina.
«<Hvad måste vi nu göra," yttrade Parnell under
fortgången af sitt tal, "för att förmå godsherrarna att
inse, att I tänken hålla ett fast tag om edra hem och
eder jord."
Dessa ord framkallade i England en storm af häftiga
utfall mot Parnell och jordligan. Man såg däri en upp-
maning till arrendatorerna att med våld sätta sig i besitt-
ning af sina gårdar. Parnell har häller aldrig stuckit
under stol med, att yttersta syftet var att på lagstiftnings-
väg göra den irländske bonden själfägande, liksom på
lagstiftningsväg jorden blifvit honom beröfvad; men i detta
fall afsåg han säkerligen med sitt råd endast ett skydd
mot den kommande nöden. Ty trots regeringens hånande
förklaringar att den blott existerade i folkledarnas fantasi,
var den endast alltför värklig. Potatisskörden slog värk-
ligen . fel, och det skulle gått nu som 1846—47, om ej i
följd af den patriotiska prässens varningar enskilda an-
strängningar gjorts i tid för att förekomma en värklig
hungersnöd och regeringen själf slutligen sett sig nöd-
sakad att träda emellan.
Ligan fick en utomordentligt hastig utbredning.
Öfverallt bildades filialer, handlande på order från hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
