- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Andra årgången. 1866 /
279

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

»k&pliga interesset, och ett sådant ban man ej hos harpet
förutsätta. Häraf följer, att om jag låtit barnet 4aörja sin
grammatiska läsning med modersmålets språklära, så h$r
jag begitt det etora misstaget att sätta först, hvad som bör
komma sist — philosopherandet öfver ett språk.

Men äfven ur praktisk synpunkt tala vigtiga skäl emot
den grammatiska undervisningens grundläggande genom
svenska språket. Vi vilja ej uppehålla oss vid sådane,
som kunna anses snart öfvergående, ehuruväl de, så länge
de qvarstå, ensamma böra omöjliggöra den ifrågavarande
grundsatsens tillämpning. Hit må först och främst räknas,
att blanci det stora nästan årligen vexande antalet af sven~
ska språkläror, som äro afsedda för skolan, icke ännu
veterligen finnes en, som är uppställd efter svenska språkets
fordringar eller framställer de för detsamma gällande lagar.
Merendels skurna efter latinsk snitt förråda de, hvilken
förtjenst än åtskilliga af dem i öfrigt ega, ofta en nästan
oförlåtlig okunnighet om hvad nyare forskningar på detta
område lagt i dagen. Härmed sammanhänger en annan
omständighet. Alla dessa talrika läroböcker, på aarnma
gång de gifva en alltid mer eller mindre tillfredsställande
lösning af sin uppgift, visa att vi ännu thy värr torde hafva
få lärare, som ega en på kännedom om språkets historiska
utveckling stödd insigt i dess grammatiska byggnad. Qeh
hafva de icke denna insigt, sakna de sjelfva den grundval,
på hvilken deras lärjungars språkliga bildning skulle
byggas, kan säkerligen ingen vänta att deras undervisning
skall blifva fruktbringande. Emellertid kunna, såsom sagdt,
dessa svårigheter framdeles öfvervinnas. Men andra gifvas,
som äro af vanskligare art. Äfven under förutsättning, att
läroboken är förträfflig och läraren kunéig i sitt ämne,
kunna dock, såsom ofvanför sades, de schematiska
öfversigten^ af modersmålets former för barnet på dess ståndpunkt
ej medföra någon egentlig praktisk nytta, Deklinerandet
och konjuger&ndet efter låüga böjningsmönster, för att. lära
sig att tala modersmålet, är nemligen, såsom en utmärkt
pedagogisk författare yttrat, lika obehöfliga som en
undervisning i gåendets mechanik för att lära barnet gå, eller i
optik och akustik för att lära det se och höra. Dat är
först på ett högre utvecklingsskede som interesset för det
enas eller andras theori vaknar; och häri har man ytterst
att söka orsaken till att den svenska språkläran nästan
alltid anses såsom ett tråkigt läroämne. Men det är ej nog
att ett slikt förfarande är till sjelfva sin grundsats origtigt
samt i sin tillämpning onyttigt och ej egnadt att framkalla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1866/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free