Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%280
något interesse hos lärjungen — det har i ett annat
afseende på honom en skadlig inflytelse. Genom en
dagligen under åratal fortsatt upplösning a-f det egna
språkets ord och satser drages nan omsider mer eller mindre
ifrån innehållet, och hans blick för det verkligt sköna i
hans modersmål kan derigenom lätt, förslöas.
Vill man, aljt detta oaktadt, missbruka modersmålet
till medel för ett ändamål, som på denna väg icke utan
stor svårighet och för lärjungen menliga följder samt i alla
fall blott ofullständigt kan uppnås — vill man, alla dessa
olägenheter oaktadt, ändock lägga modersmålets språklära
till grund för den grammatiska bildningen, så måste
emellertid undervisningen i densamma drifvas ej blott med
samma skicklighet utan ock med samma allvar och
noggrannhet, som man är van att fordra t. ex. af läraren i
latinet, om detta språk är det i grammatiskt afseende
grundläggande. Skulle det då också lyckas läraren att göra
detta på ett sätt, hvarigenom ett sådant ämne blefve
drägligt för lärjungen, och lade ock deh svenska formläran
inga hinder i vägen för tillvägagåendet med den
nbggrann-het, som vi sade fordras, så måste dock den svenska
syntaxen erbjuda så mycket större sådana. Ty om en syntax
kan man egentligen ej tala annat än såsom en jemnförelse
emellan det egna och ett fremmande språks sätt att förena
sina ord till satser, och man må ej föreställa sig, att hvad
vi hafva under namn af svensk satslära, också verkligen
är en sådan, som i afseende på satsers byggnad och
förening med hvarandra skulle innehålla en ledning för ens
alla vanligen förekommande fall. Så snart nemligen hon
icke är en abstraktion ur flere språk, utan särskildt afser
modersmålet, kan hon blott sammanföra olika fall, i hvilka
vårt språk skiljer sig från åtskilliga andra, och hvilka få
betydelse egentligen blott vid en jemnförelse med dessa.
Söker man att utan en sådan jemnförelse lemna
undervisning i ett språks satslära, måste denna undervisning blifva
sväfvande och utan fast vare sig utgångspunkt eller mål.
Härtill kommer slutligen att alla de grammatiska
öfningar, som genomförandet af den nämnda grundsatsen
fordrar, måste i väsendtlig mån draga både lärarens och
lärjungens uppmärksamhet ifrån de praktiska öfningar i
att tala, läsa och skrifva modersmålet, hvilkas vigt är
ofvanför antydd, och hvilka, såsom af det följande torde
komma att synas, ensamma kunna och böra taga en
lärares krafter i anspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
