Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och granskningar - O. Sjögren, Läsebok i Svenska historien; C. G. Starbäck och F. R. v. Kræmer, Läsebok i fäderneslandets häfder (Z.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiska läseböcker af Sjögren och Starbäck—Kraemer. 100
pekas — till innehåll och uppställning ansluter sig till Prof. C.
T. Odhners läroböcker, blifvit utarbetad efter kommissionens
grundsatser, då däremot Starbäck-Kræmers arbete vill, heter det
uti anmälan, "både med hänsyn till sitt omfång och till sin ton,
anda och hållning, sträfva att blifva en läsebok i vårt
fosterlands historia, passande för den vetgiriga ungdomen, för
folkhögskolor, för allmogen —• med ett ord, en verklig folkbok".
Den är också innehållsrikare på fakta och notiser än Sjögrens,
hvilket ej är att undra på. då tiden före Gustaf Vasa i
Starbäck-Kræmers bok omfattar 233 sidor, i Sjögrens däremot blott 129,
tiden från och med Gustaf Vasa t. o. m. vestfaliska freden i
det förra arbetet 288 s., i det senare 138.
Då icke alldeles samma mål synes hafva föresväfvat de båda
läseböckernas författare, blifva också dessa böckers skaplynnen
något olika. Helt naturligt är Sjögrens läsebok mera
fragmentarisk än den andra; men det hindrar ej, att i densamma, hvad
angår tiden fore Gustaf Vasa, skildringen af en händelse eller,
person i allmänhet är lika utförlig som uti Starbäck-Kræmers.
Så t. ex. innehåller Sjögrens läsebok ingenting om vikingatågen
i allmänhet, om Erik Väderhatt, om Stenkil, men ger en
utförligare skildring af slaget vid Svolder, af Sigfrids och de andra
missionärernas lefverne än Starbäck-Kræmers läsebok, och
tecknar en bild af Finlands tillstånd vid Erik den heliges ankomst,
hvilken bild saknar motsvarighet i den andra läseboken. A
andra sidan måste medgifvas, att t. ex. Ragnar Lodbroks saga är
utförligare berättad i Starbäck-Kræmers läsebok än i Sjögrens,
och att den förra har plats för Rolf Krakes samt Hagbard och
Signes sagor, och för en utförligare framställning af den
förhistoriska tiden. Vid en genomläsning af de båda arbetena kan
man för öfrigt ej undgå att anmärka, att Sjögren visserligen
inleder sin läsebok med en högstämd teckning af Sveriges natur
och folk, till en del med Geijers ord, men ej egnar så stor
uppmärksamhet åt det geografiska som Starbäck-Kræmers läsebok,
hvilken i återblickarne rätt utförligt behandlar det samma. Ganska
noggranna kulturhistoriska skildringar meddela båda böckerna,
hvarvid kan förtjäna nämnas, att sjelfva samkällsskicket mer
utförligt afhandlas i Starbäck-Kræmers bok, men att hvardagslifvets
förhållanden tecknas i det hela lika noga i båda.
Ofvanståeende iakttagelser äro gjorda under jämförandet af
Starbäck-Kræmers första del och motsvarande stycke i Sjögrens
läsebok. En jämförelse af den förra läsebokens andra del och
samma tids historia i den senare gifver vid handen, att
innehållet är i Sjögrens läsebok mera systemastiskt ordnadt än i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
