Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och granskningar - O. Sjögren, Läsebok i Svenska historien; C. G. Starbäck och F. R. v. Kræmer, Läsebok i fäderneslandets häfder (Z.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiska läseböcker af Sjögren och Starbäck—Kraemer. 101
Starbäck-Kræmers. Däremot bör äfven påpekas, att utförligheten
uti Starbäck-Kræmers berättelser ur t. ex. trettioåriga krigets
historia gör boken tilltalande.
I det afseendet utmärker sig Starbäck-Kræmers läsebok
framför Sjögrens, att den är rikt illustrerad. Somliga träsnitt äro
kopior af svenske mästares arbeten. I allmänhet äro
illustrationerna valda med takt och urskilning. Dock tillåta vi oss att
yttra ett tvifvelsmål om bild. 48 på 87:e sidan. Föreställer den
samma verkligen ett forntida gudahus? Den liknar tämligen nära
en norsk stafkyrka. Och medan tal är om illustrationerna,
tilllåta vi oss att påpeka följande. I andra delen, s. 192, omtalas,
huru Gustaf Adolf steg i land, knäföll o. __s. v.; men träsnittet
visar honom i detta ögonblick till häst. Äfven förekommer en
teckning s. 123, föreställande hertig Karl i Vadstena kloster,
men ingen förklaring lämnas om hvad det är för ett uppträde,
som menas. Kartan öfver Stockholm i slutet af 1400-talet är
synnerligen på sin plats. Likaså förhöjes bokens värde af
kartorna öfver Sverige under hednatiden, under Gustaf Vasa och
under Gustaf II Adolf. Hvarföre Sjögrens läsebok ej är illustrerad,
angifves i företalet: de bilder, som i den samma skulle hafva införts,
hade blifvit hufvudsakligen de samma, som de i den illustrerado
upplagan af Odhners lärobok för skolans lägre klasser intagna,
och skulle utan synnerligt gagn hafva fördyrat priset.
Båda läseböckerna äro lättlästa. Stilen i Starbäck-Kræmers
bok är enkel, naturlig och underhållande, och detta kanske i
högre grad än i Sjögrens. Däremot äger, förefaller det, den
senares stil något liögre lyftning. Också inflickar denne författare
oftare än Starbäck-Kræmer poetiska utdrag. Ett såsom det
synes eget uttryck är ordet "tillkall" (anspråk), hvilket återfinnes
på sidan 42. I afseende på skrifningen af fornnordiska namn
kan anmärkas, att Starbäck-Kræmers bok är något vacklande, i
det den har Kraka men Äsarne.
Vid genomläsningen af Sjögrens läsebok hafva vi funnit sid.
65 den gamla uppgiften, att Birger Jarl förfarit svikligen vid
Herrevadsbro, bibehållen, ehuru Strinnholm uppvisat "dess
otillförlitlighet. Starbäck-Kræmer meddelar, att Olof Skötkonung lät
döpa sig i Husaby källa år 1008 af norske hofbiskopen Sigurd,
då däremot Odhners historia, fjärde upplagan, säger att han
blifvit döpt af den helige Sigfrid eller Sigurd, som efter Olof
Trygg-vessons död begifvit sig till Sverige, eller enligt en annan
uppgift af en tysk biskop, som år 1007 besökte Sverige. Det i
Starbäck-Kræmers bok förekommande årta’let 1163 för
ärkebiskopsstolens upprättande i Upsala stämmer ej öfverens med det
af Odhner anförda årtalet 1164- I samma läsebok uppgifves den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
