Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Undervisningsväsendet i Ryssland (Th—n.) - I. En historisk återblick på det ryska undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och äfven några folkskolor. I Alexander I, som i likhet med
sin farmor Katharina stod under inflytelse af det 18:de
århundradets humanistiska idéer, hade upplysningen en varm gynnare.
Först från denne kejsare, från 1802, äger Ryssland ett
undervisningsministerium. Samtidigt — 1802 och 1804 — inaugureras
universiten i Dorpat, Kharkof och Kazan, för att ej nämna skolor
af lägre ordning. Ett fjärde universitet invigdes i Petersburg år
1819. Till Alexanders regering hör äfven det offentliga
biblioteket i Petersburg, som 1814 stäldes till allmänhetens tjänst, och
museet Roumiantzof, upprättadt 1821, hvilket dock senare
förflyttats till Moskwa, jämte flera andra inrättningar för allmän och
fackundervisning. Egentligen är det blott förra delen af
Alexander I:s regering, som kännetecknas af en nitisk verksamhet för
upplysningens spridande. Ty med Napoleons fälttåg mot
Ryssland och de allierade makternas infall i Frankrike föll Alexander
i hypokondriska och mystiska grubblerier, som slutligen medförde
en skarp reaktion mot det dittills följda liberala systemet. Denna
åsyftade en fullständig utrotning af hela den vesterländska
bildningen — "gallomanien" — på samma gång den likväl sökte
främja en rent rysk nationel utveckling. I afsigt att vinna sitt
syfte bragte regeringen censuren i system och underkastade alla
högre undervisningsanstalter en tyrannisk uppsigt. — Med Nikolai
uppstigande på tronen förvärrades ställningen. Af naturen despot
stärktes Nikolaus i sitt hat mot allt framåtskridande i följd af
oroligheterna vid sitt regeringstillträde, af polska upproret och
1848 års revolution. Efter februarirevolutionen umgicks
kejsaren allvarligt med tanken att t. o. m. upphäfva alla
högskolor i Ryssland. Därifrån afstod han likväl, hvaremot han
förminskade antalet studenter vid ett universitet till högst 300,
undertryckte professoraterna i stats- och internationalrätt samt
anförtrodde dem i filosofi åt medlemmar af statskyrkans presterskap,
underkastade de flesta föreläsningar en föregående censur,
upphäfde de akademiska privilegierna o. s. v. Den naturliga följden
af dylika förvända åtgärder var ett fullständigt förfall i hela den
vetenskapliga bildningen; på samma gång som ett djupt andligt
mörker herskade bland sjelfva massan af befolkningen. Under
30 år, som Nikolaus innehade tronen, kunna knappast uppvisas
flera åtgärder vidtagna till undervisningens fromma än
upprättandet af s. k. distriktsskolor 1828 och af universitetet i Kief 1833.
Dess utom är observatoriet i Poulkovo, grundlagdt 1838, en
institution från Nikolai regeringstid, liksom äfven arkiven i Vilna och
Kief, båda grundlagda år 1852. — Kriget åren 1853—56 bragte
äfven Nikolaus till insigt om olägenheterna, ja om faran af den
rådande okunnigheten, och efterträdaren, den nuvarande kejsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
