Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Undervisningsväsendet i Ryssland (Th—n.) - I. En historisk återblick på det ryska undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alexander II, därtill ytterligare manad genom 1870—71 års kamp
mellan Frankrike och Tyskland, har vidtagit kraftiga mått och
steg att afhjälpa den. Hvad universiteten beträffar hafva de
mottagit nya statuter. Gymnasial- och folkskoleundervisningen
har på ett afgörande sätt ordnats genom undervisningslagarne af
1871 och 1872. Hand i hand med lagstiftningen ha gått
förändringen af gamla och bildandet af nya skolor, grundläggandet
af bibliotek, arkiv, museer, samlingar, stiftandet af vetenskapliga
samfund m. m. d., som kan tjäna att befordra den offentliga
upplysningen. Ryssland kan således numera för det vestra Europas
folk uppvisa ett fullt utbildadt undervisningssystem, hvilket
tager sig synnerligen väl ut på papperet, om man blott bortser
från de statistiska siffrorna. Men dömer man från dessa, kan
man ej gärna undgå den tanken, att Ryssarne hafva ännu mycket
att lära, innan de kunna anses mogne att bland andra folk
utbreda kristlig sedlighet och allmän upplysning. Så finner man
t. ex., att under det Sverige med knappast 4,500,000 inv. har
öfver 2,000 studenter, Zarriket på en befolkning af öfver 80,000,000
själar ej räknar fullt 5,600 studenter; och på de lägre
undervisningsgraderna är proportionen ungefärligen den samma.
Antalet personer med bokliga studier är sålunda ganska begränsadt,
och det kan svårligen vara tvifvel därom, att icke studierna äro
mycket bristfälliga. Frågar man efter orsakerna till den låga
ståndpunkt, hvarpå det ryska skolväsendet ännu i dag befinner
sig, äro de flerahanda. I likhet med vårt eget land lider
Ryssland af ett hårdt klimat. Befolkningen, utom det att den
befinnes glest utspridd öfver en ofantlig yta, är splittrad till
religion, nationalitet, språk, samhällsställning, sedvanor, fördomar,
anlag, ideer och intressen. Till anförda ogynsamma förhållanden
må ytterligare läggas bristen på behöfliga penningemedel att
bestrida de ofantliga omkostnader, som en grundlig allmän
undervisning kräfver. De yttre krig och inre oroligheter, i hvilka Ryssland
varit så ofta inveckladt, hafva i sin mån, äfven de, utgjort
allvarliga hinder för att åt den fredliga utvecklingen egna odelad
uppmärksamhet. Följden har varit, att af omkr. 12,000,000 barn i
skolåldern — 7 till 14 år gamla — endast 1,800,000, enligt hvad
den officiela statistiken ger vid handen, för närvarande sitta på
skolbänken. Totalsumman är onekligen låg, men jämförd med
data från föregående år visar den, att under senare tiden
undervisningen i Ryssland gjort betydliga framsteg. Och ännu
betydligare förestå den i framtiden. Ty regeringen, som lifligt inser
vigten af en sund och allmän folkupplysning, arbetar med kraft
på att upprätta skolor, att införa nya undervisningsmetoder, att
höja lärarebildningen o. s. v. Äfven en stor del af sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
