- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtonde årgången. 1879 /
265

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Undervisningsväsendet i Ryssland (Th—n.) - Mellanskolorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Undervisningsväsendet i Ryssland.



        (Forts.)

Mellanskolorna,

motsvarande våra allmänna läroverk, hafva i Ryssland en helt
modern organisation, men sakna icke fullständigt alla anor.

En sådan skola eller kanske snarare en lägre
universitetsinrättning var den slavogrekisk-latinska akademi af år 1679, om
hvilken jag yttrat mig i inledningen. Dessa skolors uppkomst
hör dock egentligen till senare delen af förra och allra första
början af innevarande århundrade, och, i få ord taladt, var den
sådan, att af Katarina II upprättats åtskilliga kommunalskolor, bland
hvilka större delen genom Alexander I förvandlades till gymnasier år
1804. Sin fasta organisation mottogo gymnasialläroverken först
år 1828. Kejsar Nikolaus I genomförde åren 1849 och 1851
däri flera förändringar, men som dessa "reformer" eller
"omorganiseringar" hade till följd en snart sagdt fullständig
tillintetgörelse af allt högre vetenskapligt lif i Ryssland, vardt det för
efterträdaren, den nuvarande kejsaren Alexander II, en befallande
nödvändighet att med mellanskolorna vidtaga en grundlig
omstöpning. Denna påbörjades 1864 medels ett statut, hvilket bland
annat upprättade progymnasierna och fullbordades i skollagarne
af 1871 och 1872. — Vid ordnandet af undervisningen af andra
graden har man i Ryssland haft att kämpa med svårigheter af
en tvåfaldig art. Ty dels har det gält att grunda ett
tillräckligt antal skolor, enär där var stor brist på läroanstalter, dels att
bestämma sjelfva undervisningens beskaffenhet eller de särskilda
läroämnena. I senare hänseendet har ställningen varit ungefär
den samma som i andra länder. De klassiska språken, den lärda
bildningen, ha allt ifrån början haft en förstfödslorätt, från
hvilken de ogärna velat afstå, under det att "vetenskaperna", den
praktiska bildningen, allt ifrigare yrkat på ett lika berättigande.
Vid sidan af latin och grekiska, som bereda eleven för
universitetet, ha de lefvande språken, matematik, naturvetenskaperna,
kortligen undervisningsämnen, de där bilda honom för det
kommerciela och industriela lifvet, på skolprogrammen slutligen
erhållit en plats. Undervisningen har därigenom vunnit i bredd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 4 18:03:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1879/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free