Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Undervisningsväsendet i Ryssland (Th—n.) - Mellanskolorna - b) Realskolorna - c) Gymnasier och progymnasier för flickor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matematik i förening med ritning och deskriptiv geometri. Elever,
som här väl sköta sina studier, inträda i de högre tekniska
skolorna eller ock öfvergå de omedelbarligen till praktiska yrken.
När behofvet så kräfver, inrättas en supplementar-klass, som
består af en allmän samt en mekanisk-teknisk och en
kemisk-teknisk afdelning. Undervisningen i real-skolorna är af en helt
praktisk beskaffenhet; eleverne t. ex. ej blott sysselsättas i
laboratorier, utan studera på ort och ställe fabriker och grufvor. I hvad
angår inre förvaltning, disciplin, skolafgift och underhåll
motsvara de fullständigt gymnasierna och progymnasierna. För en
fullständig realkola anslås underhållskostnaden till 23 à 30,000
rubel för år. Ryssland räknade år 1876 femtiosex realskolor med
10,888 lärjungar.
De mellanskolor, om hvilka hittills varit fråga, besökas
endast af gossar. För bibringandet af en fullständigare
undervisning åt unga flickor har man sörjt medels qvinliga gymnasier,
progymnasier och s. k. institut. — I Ryssland grundlade Katarina
II den första qvinliga läroanstalt af högre betydelse 1764. Den
var inrättad för omkring 500 flickor af 16—18 år, till lika
antal från adeln och borgerskapet. Ledningen var öfverlämnad åt
en fransyska, madame Lafond, biträdd af 48 lärarinnor. Icke
allenast var undervisningen, som omfattade en 5-årig kurs
alldeles kostnadsfri, utan hvarje flicka erhöll efter afslutad skolkurs
en viss penningesumma i "hemgift". Af kejsarinnan Maria
Féodorovna, Paul I:s enka, upprättades en hel mängd likartade
anstalter, men nästan samtliga uteslutande för adliga jungfrur. Dessa
flickskolor fortlefva ännu i de s. k. instituterna, hvaremot de
qvinliga gymnasierna och progymnasierna ej gå längre tillbaka än
till 1858. De senare, som utgöra en skapelse af den nuvarande
kejsarinnan, Alexander II:s maka, afse flickor af borgerlig
samhällsställning, men de förra, ehuru åtskilligt förändrade, påminna
starkt om sitt aristokratiska ursprung.
c) Gymnasier och progymnasier för flickor. Lagen, som
ordnar denna grupp af läroverk, utfärdades den 24 maj 1870.
Enligt den står i spetsen för det qvinliga gymnasiet en direktris,
som utnämnes af skolarrondissementets kurator; men finnas vid
hennes sida två råd — ett för undervisningen och ett annat för
förvaltningen. Det senare, kalladt kuratelet och bestående af
så väl manliga som qvinliga medlemmar, utgår från de myndigheter
— stads- och provinciala — hvilka ensamma eller i förening med
staten underhålla läroanstalten; men ordföranden i båda råden är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
