Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Riksdagen 1880.
tets ordförråd, så "uselt" och underhaltigt, att det icke lämnar
lärjungen någon nämnvärd behållning att använda hvarken vid
vetenskapliga studier eller praktiska värf. Mot ett sådant
förhål-laude hafva förslagsställarne velat bereda skyndsam hjälp.
Då man tager i betraktande dels motionärernas dels
utskottsledamöternas ställning och föregående verksamhet, må man väl
till en början undra, huru de kommit i tillfälle att om den n. v.
skolbildningens resultat kunna bilda sig någon åsigt, nog säker att
lägga till grund för ett vitsord inför riksdagen och medelbart inför k.
m:t. Men förutsatt att deras vitsord är befogadt, måste man än mera
undra öfver att vårt land dock gått i alla afseenden framåt ander de
trettio år, under hvilka, enligt utskottets antydan, det anmärkta
förhållandet varit rådande. Denna omständighet gifver anledning
att tro, antingen att bemälda vitsord rent af är gripet ur luften,
eller ock att man hittills så uteslutande lefvat på frukterna af
det undervisningssystem, som för trettio år sedan fick "maka åt
sig", att det nya systemet ej ännu kommit i tillfälle att visa de
verkningar, det enligt utskottets mening måste medföra. I
hvilket af dessa fall som häl]st synes oss motionärernas och
utskottets jeremiader icke kunna f. n. gifva anledning till någon
annan åtgärd, än att man tills vidare lägger förslagen till
handlingarna. Vårt första skäl emot ett antagande af utskottets
förslag blifver alltså detsamma, som utskottet anfört mot hr B:s
förslag i vissa delar, nämligen att man bör akta sig för att medels
opåkallade förändringar förstöra hvad man har.
Må vi nu taga förslagets eget innehåll i betraktande, och
detta ur den synpunkt, ur hvilken utskottet vill hafva
undervisningsfrågan betraktad. Undervisningen skall, menar utskottet,
"utgöra en bild af den tids odling, i hvilken lärjungen efter
slutade studier skall verka". Vi kunna icke förstå, att hon,
anordnad enligt utskottets förslag, kommer att utgöra en sådan bild.
Hvad först angår latinlmien, så tillmäter utskottet de
klassiska studierna ett visst vetenskapligt värde och uttalar särskilt
och med värme en önskan, att dessa studier i vårt land måtte nå
en större blomstring än de hittills visat.*) Detta innebär ju ett
*) Utskottet säger nämligen så här: "Då utskottet yttrar den
åsigten, att man i den allmänna bildningens och de vetenskapliga,
särskildt de klassiska studiernas välförstådda intresse omsider bör besluta
sig tör att förlossa universitetet och de akademiska studierna ur den
latinska träldomen, låter sig utskottet så litet ledas at fiendtlighet
eller missaktning mot studiet af grekiska och latinska språken och
litteraturerna, att utskottet tvärtom hyser ej blott den lifligaste önskan,
utan ock den orubbligaste öfvertygelse, att detta studium just
härigenom skulle i hög grad främjas och på frihetens väg nå en blomstring,
som lagparagrafernas tvång ej mäktat alstra".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
