Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törnebladh och Lindroth, Latinsk språklära. 171
das dels af läraren, då han kan finna lämpligt att därtill
hänvisa, dels af lärjungar på skolans högre stadium, hvilka efter
att hafva metodiskt studerat grekiska formläran torde inse det
orimliga däri, att latinet, med hvilket de i öfrigt äro långt mer
förtrogna, skall i detta hänseende fortfarande för dem vara en
terra incognita. I ordbildningsläran öfverraskas man af att
såsom grundläggande inledning möta definitioner på real- och
pro-nominalrotter, en distinktion, som likväl i det följande ej
kommer till minsta användning. Man får veta, att i ordet servus
stammen heter servo- och att denna stam är bildad af roten
sar och suffixet -vo, men man får icke veta något om
ursprunget till detta suffix ej häller här, mera än i deklinationsläran,
hur egentligen servo kan vara stam i servus, servi, o. s. v.
Nyttigare än denna väl grundliga inledning, som ej passar rätt
i stycke med det öfriga, hade det varit, om vid uppräknande
af afiedningssuffixen betydelserna öfverallt angifvits, i stället för
att detta nu sker blott här och där t. ex. vid -tia, -tas, -tudo
och vid -eus, -inus m. fi., men ej vid -tus, -sus, -mentum,
-cu-lum eller vid -ilis, -bilis, -bundus m. fi.
§ 21. Anm. 3. Vid angifvande af djurnamnens genus
kunde något större fullständighet hafva vunnits genom att
endast insätta dit hörande exempel under Anm. 1 och 2 (om
com-munia och mobilia).
§ 37. Att såsom paradigm för 3:e deklinationen upptaga
endast 4 ordtyper {rex, corpus, civis, mare) synes rec. vara en
väl långt drifven sparsamhet, hälst den torde tvinga till att med
nybörjarne genomgå de §§, som handla om nominativens bildning,
ehuru förf. sjelf inregistrerat dessa under den s. k. tredje kursen.
I sammanhang härmed anmärkes, att vid genusreglerna aldrig
nämnes genitivformen; hur skall nu lärjungen få i sitt minne,
att t. ex. os (mun) heter i gen. oris men os (ben) ossis, eller
att iter heter itineris, caro carnis? Att härvid uteslutande
hänvisa till det ordförråd, som elementarboken eller författarne
händelsevis erbjuda, kan väl svårligen låta sig göra.
§ 47. (Grekiska) "parisyllaba på -is -hafva i ack. sing.
-im eller -in." Ablativ på -i är här uteglömd.
§ 53—54. Hvarför skall växten papaver gynnas genom att
ensam bland alla af samma kategori få sitt genus bekantgjordt
för blifvande botanister och apotekselever ? Hvarför undandöljas
orden fas och ne fas f Hvar får man veta hvad æs är för genus?
§ 71. Mot uppställningen af paradigmet för adjektivens
komparation tillåter sig rec. att på det bestämdaste protestera.
Den gammalmodiga löjligheten att låta lärjungarne deklinera:
Nom. clarus clarior clarissimus, clara clarior clarissima, cla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
