Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Den dogmatiska undervisningen vid de allm. läroverken.
lande; och att intränga i bevisen för Guds tillvaro o. dyl.
kräfver en högre förståndsutveckling icke blott i allmänhet,
utan specielt inom det religiösa. Ja, äfven de första sedliga
begreppen måste gifvas åt barnen genom undervisning,
förmaning eller inflytelsen af en god uppfostran. Ty visserligen
yttrar sig samvetskänslan mycket tidigt, men den är i sin
början alltför oklar och obestämd för att lämna någon fast
ledning och behöfver därför den utbildning och fixering, som
kommer till stånd genom barnets beröring med moraliska
personer.
Den auktoritet, viel hvilken religionskunskapen bindes,
skall emellertid vara en annan än den blott mänskliga. Dock
är äfven här den mänskliga auktoriteten den första. Barnet
tror, att Gud finnes, emedan dess föräldrar eller lärare säga
det. Men ifrån den mänskliga auktoriteten skall barnet
ledas till den gudomliga. Öfvergången häruti sker så
småningom och under en oklar sammanblandning af det
gudomligt och mänskligt begrundade eller af Guds ord i ursprunglig
och härledd bemärkelse. Det brådskar ingalunda att
klargöra denna åtskilnad. Faran är för barnet icke särdeles stor,
om det också skulle gifva katekes och psalmbok en lika
ansedd ställning som bibeln. Däremot tro vi, att det vore
mycket opedagogiskt att göra bibeln till heliga mäns ord
eller grunda dess anseende därpå, att de heliga författarne
stått Gud vida närmare än vanliga människor. Att på ett
sådant sätt tillgodose tidens fordringar vore säkerligen att
missuppfatta situationen. Ty vår tvifvelsjuka tid kräfver
sannerligen icke, att man utsår tvifvel i barnahjärtat genom
att af bibelns gudomliga ursprung gifva en förklaring, som
för visso, såsom lärjungarne uppfattade den, blefve falsk.
Däremot är det klart, att man bör tillgodose en mera mogen
ålders fordringar genom en, så vidt man förmår, riktig
framställning af inspirationens hemlighet, så att de åtminstone
börja ana möjligheten af en sådan omedelbar meddelelse
mellan Gud och människan. Man vinner aldrig något genom
falska, om än så klokt beräknade, eftergifter; endast den
fulla sanningen segrar.
Underkastelsen under den gudomliga auktoriteten frigör,
medan den mänskliga auktoriteten binder. Ju mera en
människa införes i skriftens ande och bokstaf, dess bättre förmår
hon döma öfver människors skiftande meningar. Men skall
den gudomliga auktoriteten verkligen frigöra, så måste
underkastelsen vara frivillig. Emot en sådan underkastelse
ställa sig tviflen. Tvifvel uppstiga nog tämligen snart hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>