Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om Herman Perthes förslag till en reformerad latinundervisning (H. B.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 Oin Hermann Perthes förslag till latinundervisning.
detta är först möjligt genom att med ett slag, så att säga i
fågelperspektiv, uppfatta själfva tanken i dess hufvuddrag. Denna
öfversikt skulle naturligtvis vinnas genom uppläsningen. Men nu
inträffar det mycket ofta, att lärjungen läser upp satsen på latin
fullkomligt tanklöst och sedan börjar se sig om bland de enskilda
orden, öfversatta dem och slutligen på ett eller annat sätt plocka
ihop deui till en mening — allt på grund af en förvärfd vana
att sätta ihop en sats af ord på samma sätt som man sätter ihop
en mosaikfigur af stenbitar. Tager man efter uppläsningen ifrån
honom boken, skall man i detta fall finna, att uppläsningen af
latinet icke tillfört honom en enda föreställning. Huru skall
alltså lärjungen lättast (ty genom öfning Tean han naturligtvis
äfven nu komma därhän) kunna bringas till den färdighet, som
är nödvändig för att med någorlunda ledighet kunna läsa kursivt
d. v. s. förmågan att med ett enda ögonkast (intuitivt) uppfatta
själfva hufvudtanken i en förelagd mening? Utan denna
färdighet kan han ju icke ens rätt läsa upp de främmande orden.
Perthes föreslår ett förfaringssätt af samma art som det
redan omnämda. Han anser, att lärjungarna från hörjan böra
vänjas vid att uppfatta och på modersmålet riktigt återgifva
meningar, som muntligen meddelas dem på latin. "Då lärjungen
vet", säger Perthes, "att ordet är borta för honom, så snart det
förklingat, tvingas han att till det yttersta anstränga sin
uppmärksamhet för att hålla det kvar i minnet". Men detta kan
endast ske därigenom, att han riktar hela sin uppmärksamhet på
innehållet, ty en rad sammanhangslösa ord kan han icke ett
ögonblick behålla. Med begripandet af innehållet följer däremot
uppfattningen af ordens förhållande af sig själf.
Naturligtvis kan det icke vara tal om att på det lägre
stadiet — och här är det företrädesvis som den föreslagna
metoden skall värka — förelägga annat än högst enkla meningar,
och detta enligt Perthes förslag sådana, som föregående dag
blifvit genomgångna i öfningsboken. Han rekommenderar vidare
en återöfversättning till latin, hvarigenom gossen småningom skall
lära sig att taga tanken direkt öfver från det ena språket till
det andra utan att behöfva öfverföra ett ord i sänder, som eljest
vanligen sker.
Mången torde invända, att det väl icke kan vara någon
skillnad emellan att so en sats i boken och höra den föreläsas.
Men man behöfver blott göra ett försök med den föreslagna
metoden för att finna, att mången lärjunge, som med lätthet tar ut
en sats i boken, icke vet hvad han skall taga sig till, om man
högt och tydligt föreläser för honom samma mening och ber
honom öfversatta den. Man torde väl härvid få nöja sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
