Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om Herman Perthes förslag till en reformerad latinundervisning (H. B.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 Oin Hermann Perthes förslag till latinundervisning.
Slutligen kan man bli herre öfver de olika betydelserna af
ett mångtydigt ord genom att vänja sig vid att associera dess
olika betydelser med hvarandra och med grundbetydelsen. Detta
inträder som nytt moment i vokabulariet för tertia.
Vid hvarje användande af association måste man naturligtvis
utgå från något redan bekant. Det blir därföre med Perthes
metod ständigt nödvändigt att gå tillbaka till det förut inhämtade.
Han benämner också sin metod den grupperande
repetitionsmetoden.
I denna metod söker han också tillgodogöra sig en annan
hittills försummad själskraft, nämligen det omedvetna lärandet.
För en närmare insikt i andens omedvetna rymder hänvisar han
sina läsare till Edvard v. Hartmann och belyser sin plan endast
med att anföra det bekanta faktum, att många bilder falla på ögats
näthinna, under det man ser endast ett föremål. Ett föremål,
som jag aldrig vet mig hafva sett, kan på denna grund förefalla
mig bekant, då jag en gång kommer att betrakta det. På samma
sätt mottager anden en massa intryck utan att veta därom. För
att hålla oss till språkstudierna, så kan jag till exempel känna
på mig att en sak skall heta så eller så, utan att kunna
närmare redogöra för, huru jag fått denna insikt. Det är omedvetna
erfarenheter eller omedvetna analogislut, som i dylika ögonblick
dyka fram. Att rikta "das Unbewusste" med sådana erfarenheter
bör vara ett af uppfostrans mål
Vid ett närmare utförande af den här allmänt antydda tanken
blir den begagnade liknelsen något haltande. Ty under det de
omnämda synintrycken aldrig varit medvetna, är det Perthes
mening att låta lärjungen läsa och höra en mängd saker, som
sedan få nedsjunka i glömska. Denna tanke förtjänar att tagas
vara på såsom en opposition mot tendensen att utesluta ur
undervisningen allt, som icke lärjungen skall "kunna". Utan tvifvel
alstrar detta tillvägagående andlig magerhet. Tillför man
däremot lärjungens andliga näthinna massor af dylika snart
fö/svinnande bilder, så skall detta visserligen icke öka hans
examenskunskaper, men rikta hans kombinationsförmåga och gifva honom
den andliga bestämdhet, som man kallar instinkt, eller, så vidt
det gäller språket, språköra. Ty värr torde man dock för
närvarande icke vara mycket böjd för att inlåta sig med "das
Unbewusste". De fleste dela nog den uppfattning, som röjde sig hos
en af Perthes kritiker, hvilken utdömde en i läseboken
förekommande biografisk upplysning om en äldre Miltiades med detta
utropet: sådant kan man ju ej fordra af en abiturient!
Tillämpningen af dessa båda principer i Perthes vokabularier
tager sig nu ut på följande sätt. I första årskursen skola inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
