Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om Herman Perthes förslag till en reformerad latinundervisning (H. B.) - Om medljudets dubbelskrifning. Svar till I. A. Lyttkens (V. Sjögren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Oin Hermann Perthes förslag till latinundervisning.
andra ord än primitiva memoreras. Detta oaktadt förekomma i
texten derivata i stor mängd, hvilka skola genomläsas i
vokabu-lariet och sedan vid lämpliga tillfällen åter presentera sig
därstädes i nya sammanställningar (där tryckta med petitstil). I
ordböckerna för de öfre klasserna erbjuda sig nya synpunkter
och således allt flere tillfällen att låta förut lästa ord med sin
öfversättning möta lärjungens öga, utan att de behöfva "kunnas".
Därvid iakttages den regeln att, då så behöfves för att ordets
betydelse skall bli klar, aftrycka hela meningen, där ordet
förekommer. Äfven de en gång memorerade orden möta sedan
oupphörligen bland dem som blott skola genomläsas.
Utrymmet tillåter ej en utförligare redogörelse för Perthes
vokabularier. Såsom skolböcker lia de i Tyskland endast rönt ett
sparsamt bifall. Under det Perthes grammatik redan föreligger
i fjärde upplagan, ha endast tvänne af ordböckerna nått andra.
Hans "Wortkunde" för quarta rekommenderas lifligt åt lärare
och möjligen också för mera avancerade lärjungar till hemstudium.
I själfva verket torde den som skolbok vara en något tung
apparat. Dessutom är ju hans användning af associationslagen
ingalunda ny. Samtliga Perthes synpunkter hafva väl i alla tider
uppmärksammats af latinläraren, ja till och med öfverdrifvits
och ledt till en massa besvärliga uppräkningar. Och om de vinna
på att sålunda sättas i system, torde vara ganska tvistigt.
11. B.
Om medljudets dubbelskrifning.
Svar till I. A. Lyttkens.*
I Verdandi 1886 s. 12 har jag sökt bevisa, att medljudets
dubbelskrifning är till ingen nytta för dem, som kunna språket.
Då medljudets dubbelskrifning är en börda för
rättskrifningsun-dervisningen, och nyttan för läsundervisningen af att få
betoning och ljudlängd uttryckt i hvar tionde stafvelse förefaller
tvifvelaktig, så har jag slutat, att medljudets dubbelskrifning kan
umbäras. Gälde det att införa en dubbelskrifning, som ej finnes,
tror jag dessa skäl vore tillfyllestgörande, men då
dubbelskrivningen förefinnes i en sådan utsträckning, att den endast kan
obetydligt inskränkas, så måste man taga hänsyn till den
tyd-lighetssträfvan, som framkallat dubbelskrifningen, äfven om denna
ej har mycket större berättigande än den tydlighetssträfvan, som
skapat ett d i kalladt.
* Denna artikel, som inkom under förra året och innehåller ett
svar på hr I. A. Lyttkens’ art. "Om medljuds dubbelteckning" i förra
årg. sid. 273 ff., har för utrymmets skull först nu kunnat meddelas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
