Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Svar till hrr Fredrik Anderson, G. Eneström och J. M. Krok (Erik Lundberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svar till hrr Fredrik Anderson, (1. Eneström o. J. M. Krok, 428
uttrycket "5 procents löpande årlig ränta" lyckligtvis icke till
dem, som i olika länder uppfattas på olika sätt *, och därföro
förefinnes här vid lag icke den minsta fara för att ett
beräknings-sätt, som är riktigt i Sverige, skulle blifva oriktigt i något annat
civiliseradt land. Jag trodde mig göra mina läsare en tjänst
med att angifva åtminstone något ställe, där de allmänt antagna
grundsatserna kunde återfinnas bestämdt formulerade, och hoppades,
att ingenting skulle vara att invända mot auktoriteten af Sveriges
rikes lag. Jag kan ej hjälpa, att denna auktoritet ej befunnits
god nog för hr A. Alltid bör den dock — tycker jag — anses
bättre än den auktoritet, som min ärade motståndare vill sätta i
stället, nämligen sin egen, hr Eneströms och skolgossens.
Hvad jag i min förra uppsats sagt om det egendomliga uti
att "i praktiskt hänseende" gilla en metod, som i teoretiskt
hänseende erkännes såsom oriktig, föranleder hr A:n att påstå, att
man vid matematikens praktiska tillämpningar inom fysiken och
astronomien betjänar sig af "många hundra sådana approximativa
formler". Nog är det mycket vanligt att inom de nämda
vetenskapsgrenarna använda approximativa formler, men sådana
approximativa formler som den, hvarom det nu är fråga, lär hr A:ii allt
få leta efter. När en approximativ formel nyttjas, sker det
uteslutande därföre, att den exakta formeln antingen icke alls
kan erhållas eller också i tillämpningen blifver öfver höfvan
mödosam. Men detta är icke förhållandet här, ty den exakta
formeln (äfven den efter hr A:ns åsikt exakta) är ganska enkel,
och den andra för ingen del enklare, snarare tvärt om. Vid
bildandet af en vanlig approximativ formel kan det komma i fråga
att för enkelhets skull i stället för ] ’1,05 sätta det något större
talet 1,025. Vid den nu omordade formeln förekommer åter raka
motsatsen, nämligen att 1,025 blifvit ersatt med ]/1,05. och detta
kan omöjligen betraktas såsom någon förenkling. Vid härledning
af approximativa formler utgår man från riktiga grunder, söker
att hålla räkningen exakt i det längsta och införer inga
approximationer förr, än sådant visar sig vara. nödvändigt. Vid
härledningen af den formel, om hvilken det nu är fråga, göres däremot
redan i allra första början en oriktig förutsättning, icke till
vinnande af enkelhet, utan på grund af ett felaktigt åskådningssätt.
Korteligen: den omordade formeln är icke en i vanlig mening
approximativ formel; den är rätt och slätt en oriktig formel,
ingenting annat. Hr A:n har haft för afsikt att minska min
* En olikhet förefinnes visserligen i fråga om sättet att uttrycka
lånetiden i dagar, men detta har intet att göra med den nu föreliggande
frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
