Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Om skolans värksamhet för religiös-sedlig bildning (Edvard Wermcrantz). II:1. Disciplinens medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 Om skolans värksamhet för religiös-sedlig bildning.
eller smekas bort, ej tuktas, och till och med den
intellektuela begåfningens svagheter skola afhjälpas efter samma
metod" L Det är ett förvekligadt släkte, som framställer
sådana fordringar, och ett förvekligadt släkte bildas genom
en sådan uppfostran. Allvarlig tukt och, såsom en väsentlig
beståndsdel däraf, äfven kroppsaga är nödvändig för en
sann uppfostran; den är en psykologisk nödvändighet2,
hvilken på senaste tider i mån af psykologiens framsteg
blifvit alltmer erkänd.
Förnekelsen af straffets nödvändighet har först och
främst historiens vittnesbörd emot sig, såsom redan blifvit
antydt. Detta gäller icke blott straffet i allmänhet, utan
äfven det slag af straff, hvaremot man i en missförstådd
humanitets intresse mest opponerat sig, nämligen
kropps-straffet. Vi hafva förut nämt blott spartaner och romare,
emedan dessa äro de mest kända. Vi nämna nu ytterligare
i förbigående grekerna i allmänhet, inder, perser, chineser,
egypter, hos alla utgör straffet ett af de viktigaste
uppfostringsmedel och detta mest såsom kroppsstraff3. Särskildt
beaktande förtjänar förhållandet i det ifrågavarande
hänseendet bland Israels folk, på grund af dess ställning i
människosläktets historia. Uppfostran hos israeliterna var
enligt G. T. alltigenom baserad på tukt. Tukt och
undervisning utgöra de bägge faktorerna i uppfostran. I Salomos
ordspråk, den bok i G. T., som mest behandlar denna
fråga, utgör begreppet tukt ett fundamentalbegrepp, och
att kroppsaga ingår såsom ett väsentligt moment uti den
där omtalade tukten framgår otvifvelaktigt af hela
framställningen. Detta betygar redan den omständigheten, att
åtskillnad göres mellan tuktan med ord och tuktan med
slag. Jfr Ordspr.-b. 17: 10: “Tillrättavisning värkar på
den kloke mer än hundra slag på dåren". På kroppsaga
syfta vidare otvifvelaktigt sådana ställen som kap. 13: 24:
1 Rektor Wallinder i Pedagogisk Tidskrift för år 1876. Sid. 287.
- Jfr Heegaard 1. c. Sid. 422. “De som mene at Straf baade er
overflødig og forkastelig, stille enten saa beskedne Fordringer til
Opdra-gelsen, at hverken Barnet selv eller Samfundet kan være tjent dermed,
eller mangle tilstrækkeligt Kjendskab baade til Børnenaturen i
Alminde-lighed og til Livet i en Skolestue i Særdeleshed“.
8 Jfr Pustkuchen-Glanzow: Kurzgefasste Geschichte der Pädagogik,
oder gedrängte Darstellung des Entstehens, Wesens, Zusammenhangs
und Wechsels der herrsehenden Ansichten über Erziehung und Bildung,
Rinteln 1830.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
