Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Universitetskomiténs förslag, med särskildt afseende på lärarekompetensen [R. T.] I. Filosofie kandidatexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Universitetskomiténs forslag ang. lärarkompetensen.
att frågan enligt gifna föreskrifter måst behandlas inom
jämförelsevis kort tid, ja, nästan under brådska.
Otvifvelaktigt eger det af prof. Fries först framstälda och
sedan af Upsala universitets lärare hufvudsakligen antagna
förslaget vissa fördelar. Det är enkelt och bestämdt samt beviljar
lärjungarna den så mycket prisade friheten i studier. A andra
sidan kan dock anmärkas, att det åt en och samma examen ger
ett slags dubbelnatur genom de särskilda fordringarna för
lärarekompetens. Orsaken härtill är tydligen att söka i de olika
uppgifter, som småningom faktiskt stälts på den ifrågavarande
examen, och hvilka redan fått sitt uttryck i 1870 års stadga.
Erfarenheten från de examina, som blifvit aflagda efter denna,
har dock gifvit vid handen, att den mera omfattande och svårare
examensarten —- vi mena den, sem skall grundlägga
lärarkompetens — fått stå tillbaka för den mindre omfattande och lättare
formen, hvilken man egentligen tänkt sig såsom underlag för en
blifvande — men i själfva värket ofta uteblifven —
licentiatexamen. Huru många svikna förhoppningar varit förbundna
med en om ej för tidigt, dock utan tillräckligt förutseende
aflagd filosofie kandidatexamen, låter sig nog ana, då man hör de
klagoyttringar, som från så många håll uppstämmas och hvilka
icke ens de talrika dispenserna mäktat nedtysta.
Nu framställer sig helt naturligt den frågan: skall ej
förhållandet blifva i många fall likartadt i och genom den af prof. Fries
föreslagna allmänna examen ? Skall ej den ene efter den andre
känna sig tilltalad af friheten i denna och på samma gång
af-skräckt af den relativa bundenheten i densamma, såsom den ter
sig i lärarekompetensformen? Möjligt är det visserligen, att den
senare, såsom mindre bunden än den närvarande, lättare än nu
kan draga lärjungarna till sig, men å andra sidan är den allmänna
formen icke alls bunden och just därigenom betydligt mera
lockande, än den allmänna kandidatexamen för närvarande är.
Det har uppenbarligen varit kanslerns afsigt att söka
tillgodose de olika intressena genom att åtskilja de så att säga
stridiga elementen. Han har nämligen föreslagit två filosofie
kandidatexamina, den ena med allmänt syfte, den andra särskildt
afsedd att bereda lärarekompetens.
För den förra eller den allmänna fordras sju betyg i minst
fem af fakultetens examensämnen, efter examinandens fria val.
Lärarekompetensexamen skall omfatta pröfning i minst fem
af fakultetens examensämnen, hvarjämte examinanden skall ega
rätt att efter fritt val låta pröfva sig i ett eller flere af fakultetens
öfriga examensämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
