- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugusjette årgången. 1890 /
161

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anteckningar vid läsningen af Virgilius’ Aeneid [P. G. Lyth]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anteckningar vid läsningen af Virgilius’ Aeneid. 161

himlen honom gifna mission. Men hans pröfningar voro så stora
och den lyckliga framtid, som profetiorna spådde honom, tycktes
försvinna i ett så aflägset fjärran, att hans tro stundom antog
denna form: om det fins en gud och om denna gud är rättvis och
allsmäktig och griper in i de mänskliga ödenas gång. Liknande
uttryck förekomma ofta i Aeneiden och måste hafva slagit an på
den tidens romare. Efter denna anmärkning öfvergår jag till
öfversättningen.

Si qua pios respectant numina. — (Om några gudar vårda,
d. v. s.) Om det finnes en gud, som vårdar sig om dem, som
gå pliktens väg.

Si quid usquam iustitia est. Est quid, är något stort,
något värkligt. — Usquam, någonstädes, h. 1. i en annan värld;
i den himmel, som icke kan nås af våra tankar. — Jfr Snoilsky,
Kristina IV: På vissnad panna stora perlor glida, men själen
är att släppa stoftet sen och ryggar än för språnget i det vida,
som droppen skälfver ytterst på en gren. — — Vid svenska ljud
Kristina Alexandra förts öfver bron till obekanta land. — Tegnér:
Grafsång öfver K. L. Eeckfriis: Vi flytta deras luftiga gestalt
till himlen; — är ej himlen öfverallt. — Rabélais: Je vais chercher
le grand peut-ètre. — Öfversättningen blir alltså: Om rättvisa
är något värkligt ofvan stjärnorna, 1. om det värkligen finnes en
rättvis gud ofvan stjärnorna. Usquam brukas VII, 811 om
underjorden.

Et mens sibi conscia recti. — Mens, h. 1. förnuftigt väsen;
jfr: Deus est mens soluta quædam et libera, Cic. — Conscia
recti, själfmedveten om det rätta; den som vet det rätta. Sokrates
och Plato och i allmänhet hela den klassiska forntidens filosofer
hade den uppfattningen, att den som vet det rätta, med
nödvändighet älskar det rätta och gör det rätta. Conscia recti kan
därför betyda: som älskar det rätta (vill det rätta). —
Öfversättningen blir alltså: Om det ofvan stjärnorna värkligen finnes ett
förnuftigt väsen, som älskar det rätta, så må detta väsen gifva dig
en värdig belöning.

640— 642. Ingens ar gentum mensis.— Ar gentum,
konstvärk af silfver; jfr aurum, guldpokal. Öfversättningen: en kolossal
bordsuppsats af silfver, 1. väldiga silfverfat.

Cælataque in auro fortia facta patrum, fädernas
hjältebragder, mejslade på gyllne pokaler.

Series longissima rerum, per tot ducta viros antiqua ab
origine gentis. — Tot betyder hos Virgilius aldrig så många,
utan alltid: ganska mänga, otaliga; t. ex. tot annos bella gero,
jag har i åratal fört krig. — Öfversättningen blir: en hel (longis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:35:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1890/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free