Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
Striden om undervisningsfriheten i Frankrike.
betänkligaste angrepp mot den katolska befolkningens fäderne
-ärfda tro och religiösa känslor. Men ingenting hjälpte. I
deputerade kammaren beherskade Paul Bert, den bekante
naturforskaren och radikale skolreformatorn, hvilken sedan
dog som fransysk generalguvernör i Tonkin, helt och hållet
omröstningen, och Jules Simons amendement om
undervisningen i plikterna mot Gud och fäderneslandet föll nu i själfva
senaten. “Jag är atheist och vill ej veta af edert
amendement" — hade Schælcher, ordföranden i senatens
undervis-ningsutskott, yttrat, och denna uppfattning torde nog hafva
delats af många. Likaså föll ett annat amendement, att
pre-sterna af de skilda trosbekännelserna skulle tillåtas få besöka
folkskolorna under söndagarne och fritiderna för att lämna
religionsundervisning åt de barn, som ville mottaga sådan.
Därmed var all religionsundervisning i skolorna förbjuden.
Den nya lagen om den obligatoriska primärundervisningen
är utfärdad den 28 mars 1882. Enligt denna lag är den
offentliga franska folkskolan sålunda konfessionslös. Hvarje
fransk familjefader är skyldig att låta sitt barn få
undervisning antingen i en offentlig eller fri skola eller ock i hemmet.
Skolkommissioner med stor maktbefogenhet skulle hafva att
öfvervaka skolbesöken. och dessa kommissioner skulle äfven
hafva åliggandet att genom pröfningar försäkra sig om, att
de barn, som undervisades i fria skolor eller i hemmen, i
förhållande till sin ålder tillegnade sig skolbildningens element
efter de föreskrifter, som gälde för de offentliga skolorna.
Folkskolorna skulle vara konfessionslösa *. I stället för
undervisningen i religion infördes denna instruction morale
et civique, som så mycket erinrar om skollagstiftningen under
den stora revolutionen. Det officiella skälet till
religionsundervisningens uteslutande från skolorna var att, då
skolundervisningen gjordes obligatorisk och då skolorna sålunda
måste stå öppna för barn, tillhörande familjer af de mest skilda
bekännelser, så kunde man ej i dem utan att stöta
samvetsfriden lämna undervisning i en viss bestämd religionslära.
Men det egentliga skälet ansågs ej vara detta.
Religionsundervisningens borttagande från skolorna stod nämligen i
samband med det moderna sektkrig, som de radikala elementen
inom regeringen och kamrarne börjat föra mot alla religiösa
inflytelser och särskildt mot den gamla religionen, som
betraktades som den enda hållhake, som ännu fäste det modärna
* Anmärkas bör emellertid, att man lämnat skolungdomen i
folkskolorna en fridag i veckan för att lämna de barn, som önska det,
tillfälle till religionsundervisning utom skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
