Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Uppgifter för skriftlig afgångsexamen vårterminen 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27°
Uppgifter för skriftlig afgångsexamen v.t. 1891.
längre gräla pä dig för att ej göra dig ledsen. En af mina
kamrater och jag gjorde häromdagen en liten botanisk utflygt i
stadens omgifningar. Som våren är föga framskriden, funno vi
endast få växter, hvilket likväl ej hindrade oss att vara mycket
belåtna med vår vandring. Ett litet missöde, som jag hade, endast
ökade vårt goda lynne. Min kamrat skrattade mycket ät mig,
och sedan jag hemtat mig frän min förskräckelse, skrattade jag
också. — Nu har jag ingenting vidare att säga dig. Helsa frän
mig till. alla dem, som bry sig om mig. Skrif sä snart som
möjligt till mig, i annat fall upphör jag att teckna mig din
till-gifne broder Johan.
Tyskt öfversättningsprof.
a.
Då jag en dag gick omkring i en stad, som jag ej förr
besökt, mötte jag en liten gosse, som bad mig köpa en gammal
bok, som han höll i handen. Som boken väckte min
nyfikenhet och han ej begärde mycket för den, beslöt jag att köpa den,
ehuru han ej ville låta mig läsa i den, innan han fått betaldt.
Då jag lemnat honom pengarne, räckte han mig boken och
sprang bort, som det tycktes i den tron, att han lurat mig. Jag
var nära att ångra min godtrogenhet, men sedan jag öppnat
boken och deri läst några rader, blef jag öfvertygad, att icke
jag utan gossen förlorat pä handeln. Den för så godt pris
erhållna boken var nemligen mycket sällsynt och eftersökt, och
jag betviflar icke, att jag när som helst kan för den få hundra
gånger mer än jag gaf. Jag är visserligen rätt belåten med att
ega denna bok, men jag beklagar likväl, att jag ej kunnat
återfinna gossen, ty jag skulle gerna gifva honom hela den summa,
som jag tror boken vara värd.
b.
En rik bonde hade två mycket vackra hästar, af hvilka den
ene var brun och den andre svart. Då han tidigt en morgon
gick till stallet för att ge dem foder, märkte han till sin
förskräckelse, att en tjuf, som under natten smugit sig in i stallet,
stulit den bruna hästen. — »Hvad skall jag nu göra för att fä
fast tjufven», frågade han sig sjelf. Som han visste, att det
samma dag hölls hästmarknad i grannstaden, fann han det högst
sannolikt, att tjufven begifvit sig dit för att sälja hästen. Han
for derföre genast till staden och fick der snart se sin brunte,
»Den här hästen tillhör icke er utan mig», ropade han till den
föregifne egaren. Denne låtsade bli förolämpad och frågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
