- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1891 /
299

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Grundsatser för teckningsundervisningen vid tyska skolor för allmän bildning (Öfvers. af Fr. E.) - A. Grundsatser för undervisningen i frihandsteckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grundsatser för teckningsundervisningen vid tyska skolor. 299

Vid samundervisningen är det icke alltid nödvändigt, att
samt-lige lärjungar i en klass teckna blott efter en bild, det är till
och med en fördel, att samma modell uppställes på olika sätt,
eller att man tecknar efter olika modeller, förutsatt i sista fallet
att dessa tillåta och underlätta en allmän undervisning af hela
klassen1). Utförandet af hvarje ny uppgift börjas af alla
lärjun-game samtidigt.

10. Det, som skall inläras, bör lämpas efter lärjungarnes
förståndsutveckling och utredas så, att det klart uppfattas och
blir deras gemensamma egendom. Tanklös inöfning tillätes
under inga vilkor.

Lärjungarne måste lära sig skilja det nödvändiga från det
tillfälliga, hufvudsak från bisak och sålunda igenkänna det
karakteristiska. Vid liknande förebilder beaktas de gemensamma och
egendomliga kännetecknen. Lärjungen må ej teckna bilden förr,
än den blifvit af läraren fullständigt förklarad, icke blott med
hänsyn till detj tekniska utförandet, utan äfven med beaktande
af dess förhandenvarande utvecklings- och form-lagar.

Vid hvarje framstäld bild påvisas det kännetecknande för
grundformen (skelettet); man företager därefter
grundformsindel-ningen, angifvet linierna för hufvudriktningen och omkretsen samt
delnings- och midtlinierna och förklarar till sist de särskilda
de-larnes förhållande till det hela.

En uppgift (eller grupp af uppgifter) far icke lämnas förr, än
den blifvit fullt förstådd, uppgiften måste till den grad blifva
lärjungarnes andliga egendom, att de förstå att ur minnet så
riktigt som möjligt återgifva den och förmå att teckna liknande
uppgifter utan vidare förklaring.

11. Konturteckning bör företrädesvis öfvas. Utförandet med
blyerts eller penna är att rekommendera.

12. Framställer läraren jämte muntlig förklaring uppgiften
genom företeckning å skoltaflan, därvid figuren gradvis
utvecklas, så anbefalles såsom lämpligast att låta teckningen ske i
bestämda tidsafdelningar.

Med dylik teckning menar man afteckning efter en och
samma uppgift, som af läraren tecknas å skoltaflan och af
lärjungarne i deras ritböcker under en tid, motsvarande de särskilda
uppgifternas svårighet. Härmed menas icke teckning i takt, på
kommando eller med räkning såsom vid taktskrifning. Skall
t. ex. en rosett af bildas, så tecknar läraren (efter förklaring af
figuren, som hänger färdig inför lärjungens ögon) först en
om

I) De skickligare och mer fortfärdige lärjungarne erhålla anvisning
att förändra och fullkomna sin teckning, utföra den i färger, m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:35:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1891/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free