Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - J. Paulson: Johann Amos Comenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joliann Ämos Comenius.
231
dessa gemensamt i den andra skolan; från gymnasiet utestänges
visserligen icke det kvinliga könet principiellt, men Comenius
anmärker, att gymnasiet dock hufvudsakligen afser ynglingar.
Änskönt latinet må anses som ett för gymnasium karakteristiskt
ämne, skall det dock vid sin sida tåla icke blott andra
humanistiska discipliner, utan äfven reala sådana. Akademien, som
afser värkligt djupgående och omfattande studier, bör besökas
endast af eliten bland dem, som genomgått gymnasium, och hvilka
ämna värka som präster, lärare o. s. v. Undervisningen i alla
dessa fyra skolor är för så vida enhetlig, som den endast
meddelar det, som är egnadt att göra människan till människa.
Som en slags flygelbyggnad till detta symmetriskt uppfödda
pedagogiska palats bör man betrakta hans realskola (schola
pan-sophica). Under vistelsen i Saros-Patak drog han nämligen
upp grundlinierna till en sådan; den likställdes i viss mån med
gymnasiet, men skulle icke hafva sin fortsättning i något
universitet. Som bevis på att det för Comenius värkligen var
allvar med de reala studierna förtjenar anföras, att han för den
nya skolan i Patak äfven fordrade inrättandet af ett
naturvetenskapligt och tekniskt kabinett — en den tiden ohörd fordran
för ett gymnasium.
Jag har redan nämnt, att Comenius för undervisningen i
latin författade efter hans pedagogiska teorier lämpade
läroböcker, och att det ingick i hans plan1) att sörja för sådana äfven
inom öfriga ämnen, i hvilka skolan, enligt hans mening, borde
meddela undervisning. Hans plan var nämligen att åstadkomma
en pansophie eller en samling läroböcker, hvilka skulle
innehålla allt i den reala världen, som vore värdt att veta, men så,
att det fördes tillbaka till och härleddes ur de tre principerna,
Gud, Wärld och Förnuft’, och på samma sätt en panhistoria,
som i sex afdelningar skulle innefatta »det märkvärdigaste från
alla tider», hvad den tiden kunde sammanföra under begreppet
historia: den bibliska historien, naturhistorien, uppfinningarnes
historia, exempel af utmärkt dygd, en religionsbrukens historia,
och en världshistoria. Till sist kräfde hans system äfven en
pandogmatik, hvilken skulle framställa alla de olika meningar,
som den mänskliga fantasien dittills upptänkt; därmed ville han
särskildt förhindra ett »återfall i tomma drömmerier och farliga
villfarelser».
3) Han, framställde denna plan i en skrifvelse af är 1640 till en
Primas in Regno Poloniæ — förmodligen den ofvan nämnde Grefve
Bohuslav till Lissa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
