Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - A. Stille: Några anmärkningar vid »Skolgeografi af Ernst Carlson» förra kursen, Stockholm 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 8 Några anmärkningar vid »Skolgeografi af Ernst Carlson».
ett exempel, belysande arten af Carlsons hydrografiska framställning,
må nämnas, att skolgeografien å sid. 98 låter Jordan upprinna
i dalsänkan mellan Libanon och Antilibanon. Det vore ett rent
naturfenomen, detta, om det vore sant En blick på någon
större karta visar oss, att Jordan upprinner ganska högt upp på
Hermon, i närheten af toppen Kasr Antar. Jag kan ej heller
förstå, hurudan den uppfattning af Sydamerika, dess byggnad
och hydrografi, månde vara, som dikterat uttrycket, att »då
Anderna stänga vägen till Stilla Hafvet, alla [Sydamerikas floder]
vändt sitt lopp österut mot Atlanten». Författaren tyckes dock
ej vara alldeles säker på sin sak; redan på samma sida
medgifver han, att Magdalena ej flyter österut, och förmodligen skall
han gifva mig rätt i påståendet, att ej heller Atrato, Essequibo
och La Plata göra så.
De etnografiska förhållandena äro i allmänhet i
skolgeografien skildrade så, att förf, i framställningen låtit dem
föregås icke blott af den fysiska geografien, hvilket är riktigt,
utan äfven af den politiska, hvilket är ett afsteg från hittills
använd metod, och ett ej lyckligt. Den politiska geografien
är ofta i så hög grad betingad af de etnografiska förhållandena
i landet, att den utan kännedom om och hänsyn till dem blir
föga begriplig. Så t. ex. på Balkanhalfön. Har lärjungen fått
en riktig kunskap om denna halfös naturliga förhållanden,
däribland om Balkans svåröfverstigliga gränsmur, måste det vid
studiet af de politiska förhållandena förefalla honom ganska
underligt, att ett rike och ett nyupprättadt rike sträcker sig på
båda sidor om berget, därest han ej förut fått reda på
befolkningsförhållandena och här särskildt på Bulgarernas etnografiska område.
Men detta har han i professor Carlsons bok ej fått läsa om.
Framställningen härom kommer först efter den politiska geografien.
Den i de flesta föregående läroböcker och större arbeten följda
metoden att efter skildringen af landets natur, den fysiska
geografien i egentlig mening, låta följa skildringen af folket för att
sedan öfvergå till redogörelsen för hvad folket har gjort med
och af landet, d. v. s. politisk geografi, förefaller så enkel och
naturlig, att man har svårt att förstå, hvarför den nu ej längre
skall fa duga. Den i denna bok följda metoden visar ytterligare,
på hvad för ett underligt lösryckande sätt dess upphofsman
fortskrider i den geografiska skildringen, och huru han, jag betonar
det ännu en gång, ej visar sig hafva tillräcklig uppfattning af
geografi såsom en sammanhängande vetenskap. Hvad angår
den faktiska framställningen af etnografien, dristar jag mig
hänvisa till större vetenskapliga arbeten såsom Peschel, Ratzel, Fr.
Müller o. a. Genom att taga tillbörlig hänsyn till dessa skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
