Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - A. Stille: Några anmärkningar vid »Skolgeografi af Ernst Carlson» förra kursen, Stockholm 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några anmärkningar vid »Skolgeografi af Ernst Carlson.» 3!9
förf, dels hafva kunnat göra sin framställning jämnare och
öfver-skådligare, dels hafva undvikit felaktigheter. Så vill jag anmärka,
att Österrike—Ungerns befolkningsförhållanden ej äro rätt
öfver-skådligt framställda, och vid Balkanhalfön möter oss den
vilseledande och orediga uppgiften, att Sydslaverna äro Serber, Bulgarer
m. fl. stammar. Hvilka stammar menas nu med detta tillägg?
Så vidt jag vet äro Bosniaker, Herzegoviner, Morlaker,
Monte-negriner ej annat än Serber, Macedonier och Östrumelioter ej
annat än Bulgarer. Att Mindre Asien har öfvervägande osmansk
befolkning, och att i själfva verket Turkarnes etnografiska
tyngdpunkt ligger i detta land, därom förmäler skolgeografien intet.
Omdömet, att Hinduerna äro »ett fromsint folk», är för vidt;
det gäller endast om Bengaleserna och är för öfrigt af föga vikt.
De snedt ställda ögonen äro rasmärke ej för Mongolerna i
allmänhet, utan endast för Kineserna. Att Negritos på Sundaöarna
äro samma folk som eljest kallas Papuas, upplyser ej författaren
de äro här blott »af helt annan stam». Att inhemska, kristna
folk ej finnas i Asien förutom i Armenien, är ett påstående,
som, om man vill vara noggrann, ej är korrekt, i Kaukasusländerna
finnas Georgier, i Syrien finnas t. ex. Maroniter. Uppgiften att
Madagaskar bebos af de malajiske Hovaerne är ej korrekt;
Hovaerne äro visserligen det härskande folket, men utgöra endast
hälften af befolkningen; resten, Sakalaverna, äro af negertypen.
Angående Hottentotterna visar sig författaren hafva skäligen
egendomliga föreställningar; å sid. 122 uppgifver han, »att de
ströfva omkring och lefva af jakt, och vilda örter» hvilket är
absolut felaktigt. Hottentotterna äro som bekant ett
boskaps-skötande folk. Ännu värre är det på sid. 175, där det säges,
att Hottentotterna betraktas som besläktade med Negrerna.
Det skulle vara intressant att få veta, hvilken etnograf, som,
utom författaren själf, har detta splitter nya betraktelsesätt. Då
man i skolgeografien läser om Afrikas folkslag, väntar man att
få höra något nämnas om dvärgfolken, men förgäfves. De äro
dock så många, dessa dvärgstammar, Akka, Watwa, Doko,
Abongo m. fl., de förekomma i så många olika trakter af
världsdelen, och de äro nu genom Schweinfurts, Stanleys, Wolfs och
v. Frangois’ resor på pass kända, att ett ignorerande af att sådana
finnas i en modern skolgeografi ej torde kunna rättfärdigas, särskildt
som de ju äro en företeelse af mycket stort etnografiskt intresse.
Liksom i allmänhet etnografiska frågor skulle också någon
upplysning om dvärgfolken väcka lärjungarnes lifliga intresse. På
sid. 127 meddelas att Nya Guineas invånare, Papuas, äro för
civilisation otillgängliga. Härom torde dock författaren knappast
veta något bestämdt, enär inga försök gjorts att civilisera dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
