- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1892 /
367

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - E. Carlson: Antikritik af kritiken i »Några anmärkningar vid Skolgeografi...»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Antikritik af kritiken i »Anm. vid Skolgeografi af E. Carlson». 3^7

före Mellaneuropa — af rent pedagogisk art. Vid behandlingen
af deras politiska och statistiska förhållanden (för att nu ej tala
om det kinkiga uttalet af åtskilliga brittiska ortnamn)
förekommer åtskilligt, som lättare torde fattas, sedan lärjungen under
studiet af det öfriga Europa vunnit hållpunkter för ett bättre
förstående häraf. Öarnas fristående läge i förhållande till
kontinenten har möjliggjort ett sådant afskiljande, och i fråga om
öfvergången till Asien, hvilken världsdel först efter en
sammanfattning af Europa ett följande läsår behandlas, torde dessa
öars och Turkiets plats i läroboken ej spela någon som hälst
rol i lärjungens föreställning, förutsatt att läraren rätt sköter
sin sak.

Anledningen åter att Island i förbigående kommit att
behandlas i sammanhang med Mellaneuropas politiska geografi
torde för hvarje välvillig bedömare ligga så nära till hands, att
rec verkligen icke behöft att här åter draga fram sitt stora
nummer, Daniels föråldrade bok. Någonstädes skulle ön
behandlas och, då man ej gärna kunde göra den till en
själfstän-dig afdelning, samordnad med Mellaneuropa, var väl intet
naturligare än att kortfattadt omnämna den i sammanhang med
Danmarks öfriga biländer.

* *

*



I afseende å de hydrografiska förhållandena påpekar rec.,
att framställningen af flodsystemen bör sättas i samband med
höjdförhållandena, att vattnet är förenande och ej åtskiljande,
att floderna i den moderna geografiska terminologien ej kallas
naturliga gränser o. s. v.

Allt detta är sanningar, alltför välbekanta för att det skulle
falla någon in att bestrida dem. Förvånande är endast, att rec.
ej vill erkänna, hvad sakkunnige just framhållit som en förtjänst
hos Skolgeografien, att den mer än sina föregångare tagit
hänsyn härtill, sä att floderna med sina vattenområden skildras
såsom ett helt (ej såsom förr, t. ex., Rhen uppdelad på Schweiz,
Tyskland och Holland), att världshafven fått en särskild
afdelning o. s. v. Att vid framställningen af höjdförhållandena
»nästan ingen» hänsyn tagits till floderna, är uppenbart oriktigt, se
t. ex. angående Skandinaviska halfön (sid. 31), Östra högasien
(sid 92), Nordamerikanska låglandet (sid. 140) m fl. ställen,
hvärjämte sambandet mellan terrängförhållandena och
bevattningen flitigt framhållits vid redogörelsen för floderna. Att åter
ytförhållandena och bevattningen här i den grundläggande i:a
kursen — ej sä i den 21a — upptagits under olika §§ har
skett uteslutande af pedagogiska skäl, emedan det väsentligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1892/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free