Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. Svar på hr Rollins uppsats (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. 493
vit rådfrågade, men de hafva ej heller kunnat tyda gåtan. Att
delarnes antal blir multiplikator, men ej får kallas multiplikator
etc., är så höglärdt, att jag ej mäktar fatta det. Låtom oss
taga ett exempel: A. delade sin kassa i 7 lika delar. Hvarje
del var 85 öre. Huru stor var A:s kassa? Här är tydligen
delarnes antal 7. När nu »talen ställas upp», 85 öre ofvanför
och 7 nedanför, så kallas ju delarnes antal 7 multiplikator och
85 öre multiplikand. Hr R. borde hafva gifvit definitioner på
multiplikator, divisor och kvot, ty han måste åt dessa ord ge
en annan tydning,, än vi andra dödlige. När hr R. gjort detta,
så kunna vi vidare talas vid om saken; intilldess lemna vi den
stora upptäckten åt sitt öde.
På sid. 47 i mitt svar anmärktes, att man ej varit
konsekvent vid namngifvandet af räknesätt. Sålunda finnas ej namn
för sätten att finna en vinkels sinus, cosinus, ett tals logaritm
o. s. v. Skälet dertill angafs af mig vara, att matematikern ej
har behof däraf. Hr R. däremot uppger skälet vara, att vi
begagna oss af tabeller, hvilka mödosamt blifvit utarbetade af lärda
män. Är detta skälet riktigt, så borde äfven räknesätten
multiplikation och division vara öfverflödiga, emedan vi använda
tabeller vid dessa räkningar. Deras utarbetande har visserligen ej
varit mödosamt, men icke kan detta inverka på saken. Ej heller
kan det bero därpå, att vi hämta talen ur bok i stället för ur
minnet. Vidare få lärjungarne i skolorna mycket ofta till
uppgift att beräkna tals logaritmer, vinklars sinus och cosinus o. s. v.
utan att använda tabeller. För öfrigt är t. ex. »räknesättet» för
7___________________________________________
finnandet af t. ex. log till V 0.75689 . Un med tabeller tillräckligt
inveckladt för att förtjäna ett eget namn; men som sagdt, det
har visat sig vara öfverflödigt. Hr R:s skäl kan sålunda ej vara
det rätta.
På samma sid. 47 fäste jag uppmärksamheten vid de
olämpliga benämningarne: delningsdivision och innehållsdivision. Hr
R. anser äfven, att läroboksförfattarne kunde hafva infört några
lämpligare, men gör följande märkliga tillägg: »att de (namnen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
