Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. Svar på hr Rollins uppsats (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen.
oaktadt så talrika invändningar, dock trängt sig fram, bevisar
blott, att de äro oumbärliga (l), något som jag i min föregående
uppsats velat påpeka.»
Hr R. tyckes hysa samma åsigter som klassikern S.,
hvilken yttrade: »När man en gång begått en. dumhet, så skall man
också soutenera den.» Om hr R. genomläser Tegnérs utmärkta
arbete: »Språkets makt öfver tanken», så torde han komma på
andra tankar i denna för oss lärare så ytterst viktiga sak. Vi
kunna ej vara nog uppmärksamma på det språk, som vi tala
till våra lärjungar, och när vi en gång funnit, att en benämning
är oriktig, så är den äfven skadlig, och då är det vår plikt
att med all kraft verka för dess utrotande. Att namnen
del-ningsdivision och innehållsvision samt delvis betydelsen af dessa
ord hafva trängt sig fram till lärare och lärarinnor är mig
bekant, men däremot hafva de ej trängt sig fram till lärjungarna,
ty när man frågar dem i ämnet, far man ej något svar.
De ifrågavarande benämningarna började att användas
omkring år 1860. Man märkte vid delningen af t. ex. en
penningsumma, att man borde göra barnen noga uppmärksamma
på den stora skillnaden mellan delarnes antal och hvarje del
samt trodde då, att detta bäst skulle ske genom antagande af
de bägge intetsägande benämningarna.
Förslaget hade ej åsyftad verkan, ty barnen begrepo ej,
hvad som menades med dem. — Huru man på ett mycket
enkelt sätt kan komma från namnen på »räknesätten», och så att
barnen fullt fatta själfva saken, skall visas genom en redogörelse
för lösningen af tvenne uppgifter. 1) För 24 kr. köpas 936
ark skrifpapper. Huru mycket köpes för 1 kr.? Svar: 39 ark.
Förklaring: 936 ark delas i 24 lika delar. Hvarje del
innehåller då 39 ark, således köpas för 1 kr. 39 ark. 2) Huru
många böcker skrifpapper erhållas af 936 ark? Svar: 39.
Förklaring: 936 ark delas så, att hvarje del innehåller 24 ark
eller 1 bok. Delarnes antal blir då 39, således är böckernas
antal 39.
Skulle dessa uppgifter lösas af en person, som ej lärt sig
använda siffror, men hade pappersarken till hands, så skulle han
gå tillväga med arken på ofvan uppgifna sätt för att erhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
