Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nyqvist, J., Hvari består dualismen i de allmänna läroverkens undervisning och huru kan den undanrödjas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8
Hvari består dualismen i de allmänna läroverkens
Emellertid är det icke blott skolans organisation och
omöjligheten att åt ett större antal lärjungar samtidigt meddela faktiska
kunskaper, som äro för dem alla i deras olika lefnadsyrken
omedelbart användbara, hvilken fordrar, att man inskränker
uppgiften till en genom vetenskapligt studium vunnen utbildning af
iakttagelseförmågan och omdömet. Samma fordran måste
uppställas äfven ur den högre medborgerliga likasom ur den högre
yrkesbildningens ståndpunkt. För underordnade befattningar, där
det blott är fråga om att under förmäns omedelbara tillsyn
utföra enklare förrättningar, för arbetare och förmän i en fabrik,
för biträden i en affär, för innehafvare af en del lägre
befattningar i statens och kommunens tjänst kan det vara tillräckligt
att hafva praktiskt inlärt ett visst förfarande, det kan vara
tillräckligt att veta, att man bör göra så eller så, äfven om man
icke känner orsakssammanhanget och sålunda icke gör sig reda
för, hvarföre man handlar på det ena sättet och icke på ett
annat, ehuru naturligtvis äfven där en grundligare insikt ofta
kommer till gagn. Men för den, som vill bereda sig för en
något själfständigare verksamhet, för den som tänker en gång
öfvertaga ledningen af och ansvaret för ett företag, ett arbete, en
affär, eller en mera maktpåliggande tjänstebefattning, är det
nödvändigt att från början vänja sig vid att icke handla utan
en så vidt möjligt fullständig insikt om sammanhanget af de
förhållanden, med hvilka han rör sig. Det är nödvändigt, att
han utbildar vanan och förmågan att grundligt undersöka alla
omständigheter, innan han dömer och handlar, en sådan vana
och förmåga, som just vetenskapliga studier äro egnade att stärka
och utbilda. En sådan vana och förmåga är också den
viktigaste beståndsdelen af en högre medborgerlig bildning. Ty icke
kan den sägas vara i besittning af högre medborgerlig bildning
som grundar sina åsikter och omdömen om allmänna
angelägenheter blott på andras auktoritet. Det är icke nog, att han
insamlat ett visst mått af faktiska kunskaper, han måste
äfven vänja sig att kombinera och själfständigt bedöma
företeelserna, såvida han skall blifva något annat än en ytlig
eftersä-gare af dagens gällande meningar. Men denna vana vid
metodiskt arbete och själfständig pröfning är det också just, som
åsyftas med den vetenskapliga förbildning, som det äfven åligger
de allmänna läroverken att meddela, och utan hvilken
universitetsstudier eller högre fackstudier icke kunna med framgång
be-drifvas. Fasthåller man sålunda den sanningen, att högre
medborgerlig bildning icke kan vinnas blott genom förvärfvande af
vissa omedelbart användbara kunskaper eller färdigheter utan
måste grundas på en underbyggnad af vetenskapliga
elementar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
