Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 Om Horatius’ odén såsom efterbildningar från grekiskan.
mera naivitet, än man kan vänta finna hos en romersk
skald på Augustus’ tid. Genom dem flyttas vi 600 år
tillbaka i tidén, långt bortom den alexandrinska
diktarskolans blomstringstid, direkte in i den grekiska poesiens
första ungdomsålder, då Anakreon sjöng IhuXs ØpTjxiY], ti
Öv) jjLs -Xojov o[xaaai ßXsTrooaa eller i översättning:
Varför, ystra Thraker-fåle, ser du skygg från sidan på mig?
Hoppar obeveklig undan? Tror du ej jag kan min. konst?
Vet, jag vore rätte mannen att dig lägga bett i munnen
Och med säker hand om tygeln styra dig kring banans mål.
Fri du betar än på fältet,-hoppar lätt omkring och leker,
Ty han har ej kommit ännu, svennen som skall tygla dig.
Såsom var och en torde finna, saknas det ingalunda
bevisningsmaterial för att stödja teorien om de
Horati-anska odenas grekiska ursprung. Jag skall nu
framdraga ett nytt bevis, som skall framgå af en jämförelse
mellan de religiösa föreställningar, som råda i sådana
odén, som kunna påstås vara original, och dem som
råda i en del andra. I od. I, 31 läsa vi en bön ställd
till Apollo med anledning av det nya Apollo-templets
invigning år 28. Denna vackra sång kan man med
tämligen stor visshet betrakta såsom original. Där
förekommer éj heller något, som kan sägas vara Horatius
eller hans tid olikt med avseende på den
gudsföreställning, som där råder. Ingen hänsyftning till de grekiska
gudasagorna; Apollo anropas såsom en god och mäktig
gud på ett så allmängiltigt sätt, att bönen kan duga för
vilken religions bekännare som helst, blott namnet Apollo
utbytes mot ett annat beteckningssätt för gudomen. »Jag
beder ej om rikedom utan om sundhet till kropp och
själ.» Raka motsatsen till denna filosofiska bön bildar
od. I, 10, där Mercurius anropas. Där heter det: »Jag
skall sjunga dig Mercurius, du som ...» och så’ består
hela sången endast och allenast i anspelningar på
grekiska myter om guden, delvis av, såsom det tyckes,
föga moraliskt innehåll. Dessa båda hymner röja
sålunda tydligen, att de höra till långt skilda tider. —
Man jämföre vidare originaldikten Carmen seculare med
I, 21: Dianam teneræ dicite virgines. I båda anropas
Apollo och Diana, men i Carmen seculare av en romare
i I, 21 av en grek. Carmen seculare är uppfylldt af
idel anspelningar på romerska förhållanden och romersk
gudatro, av sådana äkta romerska figurer som Sibylla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
