- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
100

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Önatur i lärometoder.

(Några aforismer).

Det ordet metod innebär nu för tiden något, som man
samtidigt fruktar, älskar och sätter sin tro och lit till. Huru
mången lärare och lärarinna har ej af bäfvan känt kallsvetten sippra
fram, då en person inträdt i skolrummet, om hvilken man vetat,
att han grundligt kände »metoden» eller kunde på ett noggrannt
sätt tillämpa den. Liksom lagen för mången blott är en
fruktansvärd tuktomästare, sa förhåller sig ock med metoden. Hvem
vill ej åtaga sig att förflytta berg, ja, göra snillen af dårar, om
man blott kände metoden eller åtminstone en bättre metod, än
den han använder? Föräldrar, undervisare och den stora
allmänheten se upp till »herr metod» nästan som till en högre
osynlig makt, som man, då man gjort den fulländad, nära nog
upphöjer till en allsmäktig Gud.

Men liksom vart handlande i allmänhet behöfver regleras
af en lag, och det är godt, om sä sker, så måste ock vårt
handlande ske på ett visst, gifvet sätt eller efter en bestämd metod.
Frän denna sanning kan ingen fri varelse lösgöra sig. Såsom
förnuftiga varelser äro vi dock själf ve skyldige undersöka och
tillse, att vi genom eller under vart handlande, kanske ock genom
upprepade handlingar, steg för steg på ett lätt och säkert sätt,
ma nå ett godt mål. Härigenom kommer den verkliga metoden
att skilja sig både från slentrian och manér. Står detta klart
för oss, clå blir hvarje anvisning i denna riktning för oss
tacknämlig och kär, i samnia mån som vi inse, att den hjälper oss lätt
och säkert till det goda målet, men den måste ock af oss
utmönstras och förkastas i samma mån den hindrar och missleder
oss i detta hufvudsyfte. Alltså människan måste vara herre
öfver metoden och ej metoden herre öfver människan. Då kan
den blifva oss ett kärt hjälpmedel. Då är den liksom lagen
»god, om man brukar honom rätteligen». *)

Emellertid märker man, när man ger akt på den enskilda
människan såväl som på utvecklingen, i stort sedt, att hvad som
en gång blifvit utmönstradt och förkastadt såsom olämpligt och

*) 1 Tim. 1: 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free