- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
105

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Onatur i lärometoder.

105-

till teoretiska och praktiska uppgifters lösning och â andra sidan
kan verka utvecklande på barnets tankeverksamhet. Pestalozzis
principer ha här kanske mer än inom något annat ämne blifvit
förverkligade.

Redan hans medhjälpare Krüsi utförde hans tankar i sin
»Anschaungslehre der Zahlverhältnisse» ; von Türk införde
hufvud-räkning utan kännedom om siffror. Han yrkade, att »ali
meka-nismus skulle vara och förblifva bannlyst från
räkneundervisningen» och i hela sin bok uppställde han ingen lärosats lik de
gamla minnesreglerna. leke ens multiplikationstabellens
utanläsning tålte han. Häremot opponerade sig von Krarke 1824,
Schultz 1825, Diesterweg 1829, Stern 1832 i sina under dessa
år utgifna arbeten, yrkande, att en skicklig hufvudräknare alis
icke kunde umbära de s. k. »genvägarne», och att reglernas
mekanism vore fullt berättigad, om man blott på förhand sörjde
för den rätta uppfattningen af dem, med ett ord, förklarade regeln.

Emellertid fortgick utvecklingen i den af von Türk angifna
riktningen. Hentschel, påverkad af Stern, lämnade i sin 1837
utkomna bok proportionen vid regula de tri och ledde tanken
på »enheten» samt skilde bestämdt mellan tankeräkning
(hufvud-och tafvelräkning) och regelräkning (hufvud- och tafvelräkning.)
Unger förkastar i sin bok af 1841 alla s. k. minnesregler och
lägger föga vikt vid inöfning af regeln i allmänhet. Lärjungen
bör endast göras förtrogen med talens väsen och lära sig förstå
en praktisk räkneuppgift, då skall han i lifvet snart nå den
nödiga färdigheten. Slutligen utgaf Grube 1842 en räknebok,
hvari han vill befria de elementära föröfningarna från
formalismen i »qvatuor species» och yrkar, att talserien 1—10 må
allsidigt behandlas i sin organiska enhet, sedan 10—100, sedan
100 —1000, såsom ännu sker i tyska och svenska småskolor.

I Sverige synes utvecklingen troget ha följt den tyska i
spåren. Redan en flyktig blick i de räkneböcker, som till stort
antal utkommo under slutet af förra och förra hälften af vårt
årh., kan öfvertyga oss därom. 1793 utgaf M. Selander:
»Anvisning till räkenskaper, lämpad efter allmänna behofven i
Handel, Byggnader och Hushållning.» Denna efterföljdes af en
dylik af J. Gräns, Sthlm 1801. Blicken var således öppnad
för denna sida af läroämnet, och räkning med hvad vi kalla
benämda och obenämda tal följas sedan med få undantag åt.
Men i läroböckerna kommer alltid den klart och bestämdt
formulerade regien först, och sällan finner man flere exempel än
som nätt och jämt behöfvas för att åskådliggöra regeln.
Huf-vudräkningsöfningar och föröfningar till regelns uppfattning sak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free