Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Oiiatur i lärometoder.
var naturligt eller redan onaturligt hos Sokrates, kan bli
onaturligt för oss, när vi med vara förutsättningar och enligt vår insikt
och erfarenhet skola föra vår ungdom till detta goda mål. I
denna mening kan man uppvisa ej blott att ett sokratiskt godt
mål, utan ock att en sokratisk onatur i lärometoden, som för
till detta mål, gång efter annan framträdt i pedagogikens
historia och vandrat från ämne till ämne liksom en »ande, som söker
efter hvila men finner ingen»; i det man än öfverskattat barnets
förmåga att inom sig själf föda den sanna kunskapen, än
underskattat den klarhet, enkelhet och åskådlighet, som läroämnet af
läraren behöfver få, för att lärjungen skall anse mödan värdt
att sätta förstånd, vilja och känsla i verksamhet för att tillegna
sig en kunskap, som hvarken »leder till illusion eller misströstan».
Skulle det icke under sådana förhållanden vara skäl i att
inom alla läroämnen göra bruk af de goda principer, som
funnit en så god och naturlig användning just i vår tid i
naturkunnighet, historia och geografi både inom lärobokslitteraturen
och vid undervisningen? I korthet kunna de uttryckas så:
Ej blott kräfva utan gifva*); det konkreta först, sedan det
abstrakta; föreställningen (saken) först, sedan namnet; litet men
säkert — Med tillämpning på språken blir då modersmålet det
för barnet konkreta, det främmande språket det abstrakta. Då
kommer ej frågan att lyda så: »un chat, il signifie?» eller »que
signifie un chat?» — »en katt» — utan hvad kalla fransmän
det föremål, som vi kalla katt? Sv. »Un chat» — eller —
När tyskarne vilja säga: »Bed och arbeta! vet ni, huru de då
säga?» Ingen vet — jo, »Bete und arbeite» — eller, »Vet Ni,
hur tyskarne säga, när de vilja omtala, huru barnen bedja»?
— jo, »Wie die Kinder beten». Vill någon af er höra, Wie
die Kinder beten? Lärarinnan läser sakta och med god
betoning: »Du lieber Gott, ich bitte dich, Ein gutes Kind lass
wer-den mich!» u. s. w. Skulle icke dessa eller dylika uttryck, som
barnen ha i sin läsebok, äfven med modersmålet såsom
utgångspunkt vara tillräckliga för att sysselsätta barnets »minnes- och
härmningslusta» ? Därmed ha vi ej förnekat, att verkliga
sam-talsöfningar på det främmande språket efter 2 eller 3 skolår
kunna och böra förekomma både såsom utanläxor och i fri form.
Till sist vilja vi ur det förflutna framdraga några tankar
angående undervisningen af biskopen i Abo stift J. Brovallius,
*) Ett synnerligen beaktansvärdt försök att. förverkliga denna
grundsats vid undervisning i tyska språket är offentliggjordt i denna
tidskrifts förra årgång, s. 585. Sannolikt har dock här undervisning och
grammatik meddelats på modersmålet, ehuru ingenting därom nämnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
