- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
115

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Onatur i lärometoder.

115-

hämtade ur hans »Oförgripliga tankar om undervisningsväsendet
vid gymnasierna och skolorna i riket», hvilka synas väl värda
att ännu behjärtas.*) Hvad ändtligen själfva lärosättet angår,,
så äro följande omständigheter nödvändiga att iakttaga.

1. Att allting föreställes med ljuflighet och saktmodighet,
så att åtminstone ingen lärjunge för brist i gåfvan att fatta
hvarken med ord, åthäfvor eller gärningar straffas; hvari läraren
bör vara ju ömmare, ju yngre och svagare barnet är, ty eljest
uppväckas ofelbart vidrighet och ledsnad att lära; utan tvärtom
måste läraren vinnlägga sig om att kunna lämpa sig efter
lärjungen och på allt möjligt sätt och vis göra de stycken
behagliga, som läras skola.

2. Böra alla lärostycken läggas ungdomen före på
modersmålet och icke som härtills skett latinska compendia brukas,
emedan det späda snillet därigenom blir alldeles öfverhopad^
att det på en gång måste lära ett främmande språk och en
främmande sak, hvarigenom det hindras eller åtminstone otroligen
sinkas i det angelägnaste, och är det först tid att lägga ett
främmande språk därtill, när pilten redan fått begrepp om
saken och blifvit någorlunda van vid språket.

3. Utanläsning ar böra, så mycket möjligt är, undvikas,
emedan minnet genom dem föga uppbrakas, men tvärtom
begreppsförmågan och minnet undertryckes, hvilket annorlunda
sker, när lärjungen med egna ord får göra besked för det, som
han öfverläst eller honom blifvit föresagdt.

4. Skolböckerna böra vara såsom på ett bekant språk skrifna
så ock alldeles utvalda samt innehålla korta och tydliga begrepp
utaf vetenskaperna och lärostycken, dock därjämte grundliga och
utaf de allra bästa skrifter utdragna samt sammansatta hvar och
en af den, som i kunskapen är mästare.

5. Efter det, som läras skall, är mycket, men tiden kort,
så vill det blifva angeläget, att tjänliga och förnuftiga genvägar
sökas till ungdomens så mycket skyndsammare framsteg.
Därtill bidrager:

a) om sådana böcker brukas, som i föregående n:r 4 är
förmäldt,

b) om allt läres på svenska efter det, som i n:r 2 sagdt är».

J. Qerdin.

*) Kanslikollegiets prot. 1749; H. Hernlund, Bidrag till sv.
skol-lagst:s historia I B, Bil. VIII, s. 69.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free