Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Några anteckningar om profårsläro verken i Finland.
hölls under terminen blott en öfningslektion, hvarvid dock
rättvisligen bör upplysas, att lärarekandidaten i fråga afbröt sin
profårskurs och lemnade staden före terminens slut. Om jag
medräknar ett par öfningslektioner i latin och ett par dito i
grekiska, blir det emellertid inalles blott ett halft dussin
öfningslektioner, som jag hade tillfälle att afhöra i Helsingfors. I
svenska hölls ingen enda öfningslektion. Några sådana höllos
visserligen i ryska och finska, liksom i matematik och
naturkunnighet, men dessa ämnen äro mig så främmande, att jag ej
ansåg mig hafva någon nytta af att höra dessa lektioner.
Nu var visserligen, såsom förut påpekats, höstterminen 1895
^ en exceptionelt olämplig termin för en svensk historiker att
studera profåret vid Svenska normallyceum, på grund af
lärare-kandidaternas fåtalighet och deras för mig föga lämpliga ämnen,
men jag vågar påstå, att äfven under vanliga förhållanden
antalet öfningslektioner vid de finska profårsläroverken är betydligt
mindre än hvad vi äro vana vid. Hos oss har väl i regel en
prof kandidat under en termin 30 à 40 timmars egen
undervisning. Jag har här framför mig en tabell öfver antalet
kandidater occh antalet öfningstimmar vid Normallyceum under icke
mindre än 36 läseterminer (höstterminen 1871—vårterminen
1889), och jag vill med några siffror därur visa, huru stor
skilnaden är mellan våra förhållanden och de finska. Antalet
prof kandidater har vexlat från 9 (vårterminen 1877 och
höstterm. 1881) till 33 (höstterminen 1873), och i medeltal lia
hvarje termin 18 kandidater auskulterat vid läroverket. Antalet
öfningstimmar var minst vårterminen 1877, då det blott steg
till 26, högst vårterminen 1887, då det uppgick till icke mindre
än 108; medeltalet pr termin blir 56,3 timmar. På hvarje
kandidat kommer således i regel ej mer än 3,i timme pr termin,
d. v. s. knappt nog en tiondedel af den öfningsticl, som våra
profkandidater ha åt sig anslagen. Och att man ej följt någon
bestämd princip i fråga om öfningslektioiiernas antal, visar sig
framför allt af de betydande vexlingar i detta antal, som
förekomma från termin till termin. Så t. ex. hade 16
lärarekandidater höstterminen 1877 blott 32 öfningstimmar, d. v. s. 2 på
hvarje kandidat, medan åter höstterminen 1883 12 lärarekall
di-dater gåfvo 58 öfningslektioner eller nära nog o på hvar.
Naturligtvis kan från finsk sida svaras, att skolan ej är till
blott för lärarekandidaternas skull, utan äfven för lärjungarnes,
och att dessa i regel hafva vida mera nytta af sina ordinarie
lärares lektioner än af kandidaternas, därom finnes ju intet
tvifvel ; men så viktig synes mig uppgiften att utbilda lärare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
