Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
Lit t er atur anmälan.
dation phonétique internationale brukade. Den franska, hvars
uttal angifves, är, på ett par modifikationer när (utbyte af velärt
r mot tungspets-r och tillägg af fakultativt h), den franska, som
af de bildade klasserna talas i Paris, Ile-de-France och
omgifvande provinser. I fonetiken behandlas under skilda rubriker
vokaler, konsonanter, assimilation, stafvelser och accent — vokaler
och konsonanter äro utförligast beskrifna.
Bokens första afdelning slutar med några jämförelser mellan
franska och engelska språket i allmänhet, några praktiska råd
ocli en anmärkning angående den franska versen. Dess rytm
åstadkommes, enligt författarnes åsigt, ej genom ett lika antal
stafvelser, utan af ett lika antal starka betoningar. Detta
bevisas däraf, att verser ined olika stafvelse-, men lika
betoningsantal ljuda fullgoda, då däremot verser med samma antal
stafvelser, men olika antal betoningar verka oriktiga.
Texterna indelas i tre afdelningar. Den första af dessa
innehåller dels ett par berättelser i dubbel transkription, dels
anekdoter, gåtor och poesi, i enkel transkription. Den andra
upptages af prosa —• till stor del små utdrag ur historiska verk,
så t. ex. stycken ur några af Taines och Thiers’ arbeten. Den
tredje afdelningen innehåller poesi. Laf ont aine, Bérenger,
Chateaubriand, Musset äro där representerade. Det hela afslutas
med en scen ur Moliéres Le Bourgeois Gentilhomme, den scen,
i hvilken den gode borgaren får en fonetiklektion af sin lärare
i filosofi.
Ett tämligen växlande uttal angifves i dessa texter. Dels
betecknas en mängd olika uttal af samma ord, hvilka uttal kunna
användas af en och samma person, dels framhålles skillnaden
mellan långsamt och hastigt tal, dels åter påpekas några
dialektiska egendomligheter. Så är t. ex. det vulgära uttalet
framstäldt i Daudets Les trois Sommations och ett synnerligen
vår-dadt uttal angifvet i poesiafdelningen. De parallela
transkription er, som förekomma i början af första afdelningen, skilja sig
ganska mycket från hvarandra. Den ena närmar sig i ett och
annat vanlig skrift, hvarför den ock lämpar sig såsom
öfvergång från denna till svårare fonetisk beteckning. Hvarje ord
skiljes i denna transkription från de omgifvande, och de
ord-grupper, som vid tal höra tillsammans och som i den öfriga
beteckningen utmärkas genom föregående och efterföljande
mellanrum, äro här ej antydda. Ej heller gifves någon ledning för
betoningen. Af helt annat slag är den andra traiiskriptioneii.
Ej orden, endast ordgrupperna utmärkas däri. Betonade
stafvelser äro tryckta med fetstil. I det följande användes öfverallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
