Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 Bör antalet i skolan brukade latinska förf. inskränkas ?
virrande, öfverans trän gån d e och ytligt mångläseri, så
själf-klar, att han fullständigt förbiser, att det kan finnas något
som heter enhet i mångfald. Sammanhang och enhet i
läsningen af de romerske författarne bör och kan helt
säkert bringas till stånd genom ett planmässigt gjordt
urval af texter, hvilka genom sitt — företrädesvis historiska
— innehåll äro med hvarandra besläktade samt på
mångfaldigt sätt komplettera och belysa hvarandra. En
fingervisning till ett dylikt förfaringssätt finner jag i § 120 af
vår gällande läroverksstadga, som ålägger »lärarne i samma
ämne att......samråda om och uppgöra gemensam plan
för ämnets behandling i läroverkets olika klasser.» Att
det för lärjungen är med vissa, företrädesvis formella,
svårigheter förenadt att ta i tu med en alldeles ny författare^
skall visst icke förnekas, isynnerhet om det — såsom
tydligen Hr B. håller före — vore för våra skolynglingar
nödigt att så grundligt »sätta sig in b de olika
författarnes »uppfattning (?), stil och språlc», att de kunde säga&
ha »noggrant studerat» dem. Men l:o hör ett på djupet
gående studium, med allsidig kännedom om de skilda
författarnes egendomliga innehåll och stil såsom resultat, ej
skolan till. Hvilken skolpojke fattar väl klart, hvad det
är för faktorer som konstituera en författares stil? Och
äfven om någon det förstode, så besitter han i alla
händelser icke den grundliga insikt i själfva språket, hvilken
kräfves för att kunna bedöma halten af en latinsk
författares stil. Jag kan ej underlåta att i detta
sammanhang anbefalla Hr B. till begrundande ett uttalande af
Gymnasialdirektor Professor Uhlig i Heidelberg, infördt £
samma häfte af Ped. Tidskr., där B:s egen uppsats fått
plats: »Alldeles förvändt», heter det sid. 299, »vore det, om
gymnasiet på något studieområde ville sträfva efter en viss
fullständighet i vetandet, efter en afslutning.
Fullständighet är öfverallt icke en pedagogisk princip, det är en
vetenskapens grundsats. Pedagogisk är principen om ett rätt
urval1), och detta urval måste på gymnasiet vara riktadt
på att gifva lärjungen en impuls att tränga vidare fram
från mål, som han här har nått.
Gymnasialundervisningen måste söka frambringa lärjungar, som törsta efter
vetande, icke sådana, som äro mätta på vetande». Dessa
tänkvärda ord äro uttryck för samma uppfattning, som
dikterat en del uttalanden i den ofvan anförda uppsåtens
3) Kur-i verad t af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
