Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
Li 11 er atii r anmälan.
Harald Borg: Moderna tyska samhällsförhållanden. H.
Gebers förlag, Stockholm. 1897.
Det är ett lika lyckligt och mödosamt som af behofvet länge
påkalladt företag, som författaren har haft mod att med de tre
arbetena öfver engelska, franska och tyska samhällsförhållanden
underkasta sig och med ofvanstående bok afsluta. Eedan på
1700-talet kändes och fylldes i vårt land behofvet af sådana hjälpkällor
for studiet af Greklands och Eoms litteratur, och vi, som begagnat
Lindfors, Adams, Rich och andra mTare arbeten öfver grekiska och
romerska samhällsförhållanden, måste känna och erkänna, att forntiden
skulle hafva varit oss en kaotisk, dunkel värld, om icke dessa
hjälpmedel stått oss till buds, trots den utförliga behandlingen i
ordböcker af ord, som beröra samfundslif vets olika förhållanden i
Grekland och Rom, en behandling, som de största lexikografiska arbeten
öfver de resp. moderna språken sakna och väl alltid komma att
sakna i värt land, där allmänhetens uppmuntran blott illa lönar
ordboksförfattares mödor och förläggares kostnader redan for alla blott
och bart lexikografiska arbeten, och där reallexika väl länge blifva
endast ett Önskemål.
Huru långt viktigare är det emellertid icke för att förstå
Frankrikes, Englands och Tysklands litteratur och tidningar, att hafva
något begrepp om deras samhällsförhållanden, i mycket så vidt
skilda från våra, än att känna amfiktyonernas råd, den perikleiska
tidens statsförfattning, den romerska senatens olika
maktfullkomlighet vid olika tider, Numas presterliga inrättningar, krigsväsendets
många krångliga termers betydelse, etc. etc. Med de trenne länder,
hvarom här är fråga, stå vi däremot dagligen i den mest aktuella
beröring i litteratur och samfärdsel, och hur förtrogen man än må
vara med deras bok- oah talspråk, så har säkert mången i likhet
med anmälaren i åtskilliga frågor om samhällsförhållanden känt sig
stå på mera främmande mark i dessa länder än i det gamla
Grekland och Rom. Och huru mycket af lefvande intresse går icke
förloradt vid läsning af deras litteratur genom obekantskap med
omfånget af vissa ords betydelse rörande ämbetsverk, myndigheter
och dylikt. Man är så böjd att hvad Tyskland angår tro dess
statsförfattning, ämbetsmän, universitets- och skolväsen klippta
ungefär efter samma schablon som våra och att nyttja ordböckers
unge-fära återgifvande af dithörande terminologi såsom fullt motsvariga
de begrepp, man är van att i det egna språket fästa därvid. Men
så mycket vi än till vår olycka apat efter tyska mönster, så hafva
dock lagar, samfundsförhållanden och inrättningar utvecklat sig ur
helt andra grunder än våra: — den forngermaniska grunden har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
