Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
Oui predibativet.
visst har han deri rätt; den något tunga benämningen är
dock praktisk och utgör en åskådlig tolkning af prolepsis.
I fråga om 4:o finner man lätt, att det innefattar s. k.
predikativa attribut. Förf. anmärker, att detta slag, ehuru
det lösligaste slaget af predikativa sammanställningar,
stundom förefallit språket så enhetligt, att sammansatta ord
bildats återgifvande sammanställningen t. ex. potatisen
skalas rå (= råskalas).
Läran om de sex slagen utföres vidare, så att
subjektiva predikativ utan biord behandlas i I, objektiva dylika
utan biord i II samt båda grupperna med biord i III.
Trogen sin vana att icke lemna någon del af ämnet utan
belysning genomgår förf. alla möjliga ordförbindelser och
ställningar. Härvid har han anfört exempel i rikt antal
och med många skiftningar, men, såsom han sjelf erinrat
(I s. 64 noten), i kort och enkel form, på det att
afhandlingen ej måtte svälla ut för mycket. Beträffande
författarens rubriker och exemplen dertill är det icke vår
afsigt — helst utrymmet ej tillåter det — att ingå i en
detaljerad granskning, utan skola vi inskränka oss att
framställa några erinringar och frågor.
Om hänförandet af vissa språkföreteelser under det
ena eller andra slaget kan man, såsom vi redan för ett
par fall antydt, stundom känna sig frestad till vissa
tvifvelsmål.
Beträffande verben gå, ligga, sitta, stå, komma, lefva
har förf. sjelf uttryckt tvekan. Han säger nemligen (I, s.
55), att han uppfört dem såsom ingående i l:a slagets
(årslagets) predikativställningar, emedan deras förallmänligade
betydelse är ett nyanseradt: är. Deras stundom möjliga
förmedlande : som (= varande) gör dem i deras förallmänligade
betydelse till gränsbor till 4: de slagets (varande-slagets)
verber. I oförallmänligad betydelse d. v. s. deras egen
ordbetydelse höra de till dem, hvilka ingå i 4:de slagets
predikativställningar t. ex. »Den ena obelisken står stolt och rak;
den andra ligger kullfallen». Med skäl kan dock frågas,
om »ligga» i frasen »ligger sjuk» icke innehåller något mer
än »är». Svårligen använder man det förra om en person,
som, ehuru sjuk, dock är ute och rör sig. Mera skäl kan
det finnas för att låta »kom» i »kom lös» vara = »blef», men
det är i alla fall ett något fullare uttryck och synes i sin
ursprungliga användning snarare påminna om 4:de slaget.
Hvad angår uttrycket »Nu ska’ vi lefva svearna,» kan der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
