Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre bidrag till belysande af språkbruket i modern franska. 194-
annat smått till cle rön, som af dessa mina herrar kolleger
gjorts. Jag skall inskränka mig till vissa af de punkter,
hvilka af dem behandlats; i flertalet fall skola mina
iakttagelser endast stärka deras, i ett och annat skola de
måhända komma att modifiera deras slutsatser.
Först litet om de uttalsfrågor, som vidröras af
Stenhagen. Uttalet af août med hörbart t torde ej få betraktas
såsom blott tillhörande de obildade; det föredras af flere
ortoepiker i århundradets början, senast af Mal vin Cazal.
Härvid är äfven att taga i betraktande det ganska vanliga
uttalet af juillet med uttaladt t; så har jag hört ordet
uttalas af en paris-advokat inför rätta. Men äfven om önskan
att uttrycka sig fullt tydligt och begripligt här spelar
förnämsta rollen — liksom i så många andra fall, där den
finala konsonanten numera oftast uttalas: but, fait, donc, osT
plus y sens m. fi. — så är den af S. anmärkta obenägenheten
mot alltför korta ord, särskildt de som blott bestå af ett
vokalljud eller en diftong, obestridlig; den har ju också i
långliga tider verkat i språket (jfr ord som aujourd’hui). Ett
annat sätt att uttala août är, som bekant, att låta a höras;
detta uttal, som af Sachs-Villatte betecknas som oriktigt, är
numera mycket vanligt. Så uttalar t. ex. alltid Paul Passy,
och jag har hört det både från katedrar och inför
domstolar.
Omkastning af ks till sk (lusque i st. f. luxe) är i själfva
verket vanlig i folkspråket. Ett ofta hördt exempel härpå
är Félisque för Félix; Félisque (med e sourd) Faure synes ha
varit »populasens» vanliga uttal. Hos Béranger har jag på
ett par ställen funnit sesque i st. f. sexe.
Bland inom formläran fallande företeelser vidrör S. frågan
om genus för après-midi. För hans påstående, att ordet minst
lika ofta är fem. som mask., tala också mina anteckningar
(mot t. ex. Plattner och Schulthess’ ordböcker); jag har ex.
från Daudet (une rayonnante après-midi m. fl.), Zola (La
débâcle: cette après-midi), Champfleury, René Bazin, E. Schuré m.fl.
S’s förmodan i afseende på coi (celle-ci se tenait coi hos
en viss de Gastyne) stödes genom följande exempel i en
uppsats i Annales politiques et littéraires 1897 af den fine
språkkännaren och kritikern Sarcey: elles se tenaient coi.
Ordet förekommer (som också af Ac. konstateras) näppeligen
annat än i fraserna se tenir coi, demeurer coi.
Då S. säger, att komp. plus bon icke finnes »annat än
möjligen i ordlekar», måste dock observeras sådana
vändningar som : plus on est bon, plus on est trompé par les autres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
