Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre bidrag till belysande af språkbruket i modern franska. 204-
utan ali betydelse, detta, om man nämligen i en
författaresspråk vill se en af spegling af de tendenser till förändrings
som för tillfället förefinnas i språket och iakttaga de
förebådande tecknen till nya konstruktioner, — det är visst
icke betydelselöst, säger jag, om de så studerade
författarne-skrifva för folket i sin helhet med afsikt att blifva lätt
förstådda och riktigt uppfattade af alla, eller om de skrifva
för att läsas företrädesvis af blaserade rouéer — af gröfre
eller finare slag — och kokotter (eller deras jämlikar). Och
till den senare kategorien af skriftställare torde man
näppeligen kunna undgå att räkna Mendès och Maizeroy, hvilka
båda stått inför rätta såsom författare af osedlig
litteratur-(M. Catulle Mendès dömdes första gången till böter och
fängelse, för ett obscent poem, vid 18 års ålder I). —
Allvarligare fransmän beklaga ofta det tragiska öde, som hvilar
öfver den moderna franska litteraturen i utlandet; det
moraliskt dåliga blir öfverallt mest läst och uppmärksammad^,
och efter den litteraturen dömer man sedan gärna.Paris —
och efter Paris Frankrike.
Men om man nu till objekt för sina studier i modern
franska väljer författare, hvilkas stil, som lektor Örtenblad
själf medger, »icke blott af vänner af clen franska
klassici-tetens enkelhet, utan äfven af dem, som lärt sig älska
romantikens språk, helt säkert anses par excellence represen^
tera la décadence», så må man åtminstone icke fordra, att
sMgrammatikor ännu på länge skola taga någon hänsyn till
deras vågade saltomortaler — fram- och baklänges — inom
den franska formläran och syntaxen. Om dessa
grammatikor ännu så länge icke tillåta bruket af en le, en les och
därför säga, att en »aldrig» eller »nästan aldrig» brukas
framför le, les, så framgår däraf ingalunda, som Ö. tror, att
»herrar grammatici» sakna »den nyttiga vanan att läsa fransk
litteratur» och på denna grund »icke kunna ge oss några
andra regler än dem som — de trycka af ur andra
grammatikor.» — Ö. tycks i allmänhet tro, att herrar
grammatici icke veta-mer om de språkliga företeelserna än just nätt
och jämnt hvad de upptaga- i sina språkläror. Sålunda
anmärker han, sedan han visat, att han hos Mendès funnit,
exempel på indikativ efter alla de koncessiva
konjunktionerna: »I våra dagar är indikativ i adverbiella
koncessiv-satser icke någonting så oerhördt, som herrar grammatici
måhända föreställa sig». — Nej, oerhördt är det ickç, men
ytterst sällsynt är det alltjämt (så har Stenhagen funnit
endast två ex. därpå i den litteratur han genomläst). F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
