Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Genmäle.
grad för skolans lärjungar och detta på skolans samtligæ,
stadier.
S. 2,22. Kaiserkrone; hade det ej. varit skäl i att nämnas
blommans svenska namn?
S. 4,27. das Kraut öfversättes i anm. med »växten» [ii
fågelburen!]. Man brukar eljes tala om, att man ger fågeln
’grönt’. Das grüne Kraut (el. Vogelfutter) betecknar för
öfrigt, såsom bekant, den växt, som på botanikens- språk
heter Stellaria media.
S. 4,29. in demselben, vanligare och naturligare darin.
S. 5,10; 18; 29. Det torde förtjäna påpekas, , att svarefø
ich habe etwas gelernt på alla tre ställena kommer
tämligen-omotiveradt, då ju féen ej frågar annat än wie geht es? Det»
är både onaturligt och osannolikt, att tre olika personer utan*
någon slags anledning skulle ge samma lika oväntade som
enfaldiga svar. Men man behöfver ej ha läst många
sidor-af Fru Rüdigers »Märchen» för att ej längre förvåna sig;
öfver dylikt.
S. 5,21. Här borde ha anmärkts, att ordet Überschnitt,..
ehuru riktigt bildadt och fullt begripligt, ej tillhör det
kuranta språket. Det vipptages heller icke, så vidt jag kunnat
finna, i något lexikon, hvilket ju visserligen i och för sig.
själf icke bevisar någonting. Antagligen är ordet bildadt aff
författarinnan.
S. 6,1. Gansfeder; detta ord är begripligt men
obrukligt. Så vidt jag har mig bekant, användes endast formeni
Gänsefeder (jämför af. Gänsekiel). I alla händelser hade utg..
bort anföra den vanliga formen.
S. 6,9. Marmelstein; detta ord hade ovillkorligen tarfvat,
en närmare utredning. Den vanliga formen är, som bekant,
Marmorstein. Frågan är nu: ha vi här att göra med den i:
poetiskt språk förekommande formen Marmelstein (jämför*
t. ex. Heine: »Wie Marmelstein so bleich»), eller är ordet
icke snarare lånadt ur barnspråket? Barn pläga nämligen^.
ge namnet Marmel9 Märmel eller (vanligast) Murmel (forment
växlar i olika dialekter; jämför äfven Marbel och Märbel) åt
de små olika färgade kulor, med hvilka de leka. Denna:,
benämning har troligen uppstått ur Marmor, då väl kulorna
ursprungligen voro af marmor. Liksom nu för barnet dessat
kulor öfverhufvud beteckna något eftersträfvansvärdt och;
härligt, så glänser äfven i sagan konungens- palats af
»Marmelstein, Gold und Silber.» Jag lämnar därhän, huruvida
den senare förklaringen är den riktiga; i alla händelser hade
det varit utgifvarens plikt att påpeka det. ovanliga och, omi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
