Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Om det franska språkreskriptet.
Äfven om le Conseil tillåter det — förmodligen för att
få mera system i det hela — tror jag inte, att någon
författare af rang kommer att betjäna sig af den tillåtelsen.
I förbigående sagdt, är det egendomligt, att M. Clédat inte
var medlem af kommittén, oaktadt nästan hela dekretet går
i den riktning, som han angifvit i sin Grammaire Raissonnêe~
Vid genomläsandet af företalet till hans grammatik,,
ser man nog, att Gaston Paris är mycket sympatiskt stämd
för de ortbgrafiska förenklingar, M. Clédat där föreslår; men
sina tankar om M. Clédat’s nyheter i syntax tyckes Gaston
Paris vilja dölja med ord. Som sagdt, participiets
oböjlig-het i exempel af typen dit för dite(s) (samt väl äfven pris
för prise (s)?) är det mest uppseendeväckande i det nya
de-kretet. Hvad skall man för öfrigt säga om des tels garçons?
Är det troligt, att man någonsin kommer att säga - eller
skrifva så?
Men nil kommer en annan sak. Franska Akademien
skall väl också ha ett ord med i laget, och hvem vet, om
den inte kommer att mottaga dessa nyheter på samma sätt,
som den mottog det förslag om förändringar i ortografien,
som utgick från M. Gréard? Säkert är, att Franska
Akademien redan klagat öfver det steg le Conseil tagit.
Huru skola nu lärare i svenska skolor behandla
ifrågavarande sak, och behöfva de nuvarande franska
gramina-tikorna, komma ut i nya upplagor? På den senare frågan
skulle jag vilja svara afgjordt nej, och därmed anser jag
också den förra frågan besvarad. Med andra ord, lärarne
få väl hädanefter gå till väga på samma sätt som hittills.
Vissa partier genomgås noggrannare än andra; på vissa
regler håller man strängare än på andra. Det beror väl ytterst
på de olika lärarnes sätt och metod. Så länge Akademien
inte sagt sitt ord, är väl åt saken ingenting att göra. Men,
kan man fråga, då dessa tendenser till ändringar i språket
spårats i flera tiotal af år, kanske till och med vid den tid,
då gamla Olde utgafs, hvarför ha då inte de moderna
grammatikförfattarna infört dessa nyheter? Bristande kännedom
om dessa kan det inte ha varit, ty det får väl anses som
absolut säkert, att de nya grammatikförfattarna, ingen nämnd
och ingen glömd, haft reda på de friare konstruktioner, mot
hvilka språkbruket tenderar. Om det i allmänhet är svårt
att skrifva en skolbok, så vill jag påstå, att det nästan går
öfver mensklig förmåga att skrifva en skolgrammatik. Man
skall i bestämda regler fastslå ett språkbruk, som mången
gång är så sväfvande, att det inte kan fattas i någon regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
