Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185 Om det franska språkreskriptet.
:alls! Grammatikf örf attarna ha då följt en snnd princip,
när de med upptagande af def nya, som varit godt, och
med uteslutande af vissa onödigheter i hufvudsak vidhållit
det gamla som regel.
Är det för öfrigt en verklig fördel för franskan, att,
iör att taga ett exempel, ne kan vara borta efter jakadt
«craindref Vill man och kan man betrakta franskan ur ren
praktisk synpunkt och jämnställa den med engelskan, så är
hvarje förenkling utan tvifvel en fördel. Men låter man
franskan vara, hvad den bör vara, ett ur ren språklig
synpunkt bildande och uppfostrande språk samt för realister
och de flesta flickskolor en ersättning för latinet, så är en
sådan förenkling lika säkert en afgjord nackdel. Hade inte
franskan varit bunden af stränga akademiska lagar, hade
detta språk säkerligen aldrig kunnat bli, hvad det faktiskt
blifvit, ett bildningens standardspråk. Vore det vanligt att
säga je crains qu’il est malade, så vore språket inte bildande.
Det blir det genom konjunktiven och ännu mer genom
negationen. Om man således, enligt mitt förmenande, trots
det nya dekretet kan låtsa, som om man inte hört talas
därom, förrän det gillas af Akademien och, ännu mera
allmänt än hvad som nu sker, praktiseras af spetsarna inom
litteraturen, bör man åter, såvidt ske kan, söka taga fasta
på det nya systemets förenklingar inom formläran, särskildt
de sammansatta substantivernas böjning och behandling.
Kunde någon enhet i Frankrike vinnas i den frågan, vore
det en ren välsignelse. Ty som det nu är bestäldt med
dessa arma substantiv, är det ett olidligt sammelsurium.
Då kunde och borde grammatikförfattarna utgifva ett litet
bihang till sina grammatikor och därigenom upptaga de
nyaändringar, som de kunde finna vara af nöden.
Hagelins bok utkom ungefär en månad efter dekretets
offentliggörande. Arbetet har således forcerats, och det lilla
häftet bär nog ett och annat märke däraf. Sid. 3 läses :
»dess sekreterare uppsatte i eget namn ett utlåtande». »I
eget namn» bör väl vara »i dess (kommitténs) namn». Den
franska textens son har kanske vållat misstaget. Sid. 13.
Efter avant que är väl konstruktionen utan ne den vanligaste.
Sid. 25. »Hädanefter får man skrifva: sa bonté, sa douceur
le font aimer». Det är väl just hvad man också skrifvit
hittills. I de flesta dylika fall står pluralis. Talet om
sammanfattning, när intet verkligt sammanfattningsord
finnes, har inte motsvarighet i praktiken. Sid. 27. »Participe
présent utmärker en handling. Verbalsubstantivet utmär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
