Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det franska talspråkets syntax och fraseologi.
399
en mera undanskymd plats, så vida de icke helt och hållet
skulle uteslutas. En ely lik grammatik kan emellertid
svårligen komma till stånd, förrän man fått klarhet och reda i
de olika stilarternas inbördes förhållande. Men för att nå
detta resultat fordras samarbete af många. Ty vi ha här
framför oss ett fält, som i själfva verket är mera okändt
och ouppodladt, än de flesta kanske föreställa sig. Äfven
jag har velat draga mitt strå till stacken ; i alla händelser
har jag med mina uppsatser i ämnet velat rikta
uppmärksamheten på detta studiefält. Jag vet väl, att de af mig
framhållna principerna ha många motståndare. Jag tror
också, att jag på mången punkt kan ha tagit miste. Men
skall man här komma någon vart, duger det icke att nöja
sig med allmänna fraser, hvilka betyda detsamma som
intet. Man måste gå detaljerna inpå lifvet och söka u pdra
gränslinjer, äfven med fara att till en början dra dem
något oriktigt, och fastän de på många ställen äro och alltid
komma att bli ganska sväfvande. Det gäller att en gång
för alla få klart för sig, hur utomordentligt viktigt det är
att vid språkundervisningen skilja på olika stilarter. Den
form, i hvilken tanken kläder sig, bestämmes
nämligen i väsentlig mån af den utaf sammanhanget
betingade eller af den talande åsyftade tonen eller
stilarten.
Förutom Lektorerna Gullbergs och Edströms inlägg i
frågan, har jag icke sett saken offentligen debatterad. Men
på privat väg har jag från flera håll fått uppmaning att
fortsätta min publikation. Särskildt har det varit mig ett
nöje att i anledning af min första uppsats få mottaga
erkännande omdömen från två så utmärkta kännare af det
franska talspråket’ som Professorerna Johan Storm och
Kristoffer Nyrop. I själfva verket är det Professor Storm, som
ledt mig in på studiet af talspråket. Det var nämligen först
genom en af hans uppsatser, som jag fick ögonen öppna för
vikten af ett noggrant åtskiljande af de olika stilarterna.
Det skulle bli alltför vidlyftigt, om jag här skulle ta någon
hänsyn till de mönstergilla arbeten, genom hvilka han
sedan lång ticl tillbaka gagnat såväl vetenskapen som
skolundervisningen. Det knappt tillmätta utrymmet har äfven
tvingat mig att ofta inskränka mig till att kort och godt
konstatera hvad jag ansett vara faktum utan att anföra
närmare grunder för mitt påstående. Då jag därför nu
öfvergår till det egentliga ämnet, »schicke ich — för att citera
ett ord af H. Klinghardt, som nyligen befunnit sig i unge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
