Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
Det franska talspråkets syntax och fraseologi. 408
2). »J’ai fait ]a visite que je les avais prévenus que je
ferais»; tung och föråldrad vändning i st. f. ’que je leur
avais annoncée
4). »Autant d’ennemis il a attaqués, autant il en a
vaincu[s]». »Mindre högtidligt: ’Il a vaincu autant
d’ennemis qu’il en a attaqué[s]’.
5). »La règle que j’ai commencé d’expliquer».
Mycket vanligare ’à expliquer’.
Adverbet.
§ 286. »Ces fleurs sentent bon; aussi les ai-je achetées
cher». Mot innehållet i detta exempel skulle kunna
anmärkas, att en blommas dyrhet ingalunda är beroende af dess
mer eller mindre goda lukt; många synnerligen välluktande
vilda blommor betinga i marknaden ett högst ringa pris. —
I stället för det ovanliga »entendre dur» säger man mycket
hellre ’avoir V oreille dure (mindre ofta äfven ’être dur d’oreille’)
(äfven ’entendre difficilement’). — »Travailler dur» hade bort
betecknas som familjärt eller populärt. — »Il pleut fort» är
ovanligt; hellre: ’Il pleut très forf (jfr ’être bien aise’, ej être
aise ensamt!) eller ’Il pleut beaucoup’. — Jämte haut hade
äfven bort nämnas det vanligare tout haut, hvilket är det
enda brukliga i t. ex. ’dire q.ch. tout haut’, ’s’écrier tout
haut (äfven à haute voix) que
§ 287. »Au temps jadis» användes endast, såsom fallet
är med många ålderdomliga uttryck, med ironisk
anstrykning. — »Elle est très bien» kan både betyda ?hon ser
mycket bra ut’ och ’hon är bra hygglig (väl uppfostrad)’.
§ 288. »J’aime à le croire» har en något ålderdomlig
och affekterad prägel. I ledigt, alldagligt språk hellre: ’Je
veux bien le croire’. — »II ne fait que de sortir’, alldeles
föråldradt i st. f. ’Il vient [justement] de sortir’.
§ 289 1; 1). I förbigående må anmärkas, att certes i
talspråket allt mer undantränges af certainement.
2). »Il s’efforça de bien se tenir el. de se bien tenir».
Den förra ordställningen är dock vida vanligare i ledigt språk.
— »Je promets de ne pas trop vous incommoder». Kanske
bättre, då subjektet är en person, ennuyery déranger el.
möjligen importuner (hvilket senare dock börjar bli litet
ålderdomligt). Incommoder användes mest om sakliga subjekt,
specielt odörer och dyl. — »Je vous conseille de ne point
y aller». I talspråket använder man nu regelbundet, såsom
förut påpekats, pas i st. f. point. »De n’y point aller» är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>