Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om accentueringen af grekiska egennamn vid deras försvenskning. 424
I notskrift skulle dess föreslagna svenska motsvarighet
Antigone däremot teoretiskt sedt te sig sålunda:
och faktiskt prononceras ungefär på följande sätt:
i f ä k
medan i/rrtyoptj med intensitetsaccentens beteckningssiffror
skulle få samma eller i det närmaste samma siffra på alla
fyra stafvelserna.
Den populariserade redogörelsen för dessa elementära
satser torde vara tillräcklig för att ådagalägga att det helt
enkelt icke låter sig göra att vid modern transskribering
»bibehålla den grekiska accenten»; att utan vidare substituera
en modern accent på det grekiska ordets accentstafvelse är
lika otillåtligt som att utbyta en intervall mot ett »forte».
Ett står alltså fast: vi kunna i svensk skrift och i
svenskt uttal icke återgifva forngrekiskans accenter; att tro
sig göra det genom att utan vidare sätta våra accenttecken
på grekiskans accentstafvelser är endast själf bedrägeri. Då
vi i modern svenska använda t. ex. forngrekiska namn, äro
vi därför vid deras accentuering med nödvändighet
hänvisade till en kompromiss; vid denna liksom vid alla
andra kompromisser gäller clet då att välja clen rimligaste och
minst våldsamma utvägen.
Två kompromissmöjligheter stå härvid till buds: dels
den häfdvunna latinska accentueringen, dels den nu af prof.
Schück, om ock inkonsekvent, genomförda. För hvilkendera
äro nu de mest plausibla skälen till finnandes?
Så vidt jag kan se, kan för den senare utvägen blott
ett enda skäl anföras, ett skäl, som visserligen i förstone
kan synas väga mycket tungt: i medeltidsgrekiskan, då
öfvergången från tonalitetsaccent till intensitetsaccent hade ägt
rum, accentuerades i allmänhet orden på samma stafvelser
som i forngrekiskan. Här skulle alltså ett tydligt
prejudikat och föredöme existera för de båda olika accentslagens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
