- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjätte årgången. 1900 /
475

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

475 Kritik af docenten Rodhes genmäle.



stehen förekommer (s. 7,25; 47,33; 86,27) uteslutande
använder stünde, hvilken form han således ger ett bestämdt
företräde. Betänker man dessutom, att dialogen i cletta
lustspel brukar framhållas som mönster för vårdadt nutida
talspråk, hvilket väl just föranledt herr R. att utgifva
komedien för skolbruk, skulle man lätt kunna tro, att samme
herr R:s påstående, att stünde egentligen blott tillhör
pre-dikostilen, vore ett — låt vara misslyckadt — skämt.

Hur det förhåller sig med bruket af stünde, bör
således vara klart. Till yttermera visso torde dock äfven få
anföras, hvad den berömde germanisten Prof. Hermann Paul,,
som i spörsmål rörande tyskan har en obestridlig auktoritet,
yttrar i Deutsches Wörterbuch under stehen: »Das Prät.
stund ist allmählich durch stand verdrängt und findet sich
in der neueren Zeit nur noch bei Dichtern in
altertümeln-dem Stile und bei Germanisten, die das Alte künstlich zu
beleben suchen. Dagegen ist der Konj. stünde in
allgemeinem Gebrauch geblieben, wenn auch stände
daneben aufgetaucht ist.

S. 60,15. Sie sagte also, es hülfe alles nichts, er müsse
jetzt wandern. Här fordrar herr R. för likformighetens skull
»hülfe — müsste eller (bättre) helfe — müsse». Herr R.
kan ej vara okunning om att i dessa former i vissa fall den
temporala betydelsen så förbleknat, att de ha alldeles samma
valör och att sålunda växling af tempus, såsom i
ofvanstående exempel, ej behöfver förefalla den infödde det minsta
stötande. Till bevis härför skulle kunna framdragas snart
sagdt oräkneliga exempel, men jag nöjer mig med att
anföra några, hämtade ur herr R:s egen bok Zwei Novellen von
Stinde, 4:te Aufl.:

s. 24,6: Ich sagte ihm, dass der Kahn unten an der Treppe

läge und Rettung möglich sei;
s. 33,18: die Nachricht, dass der Graf gestorben sei und im

Wald bestattet werden sollte;
s. 41,25: Sie fragten nicht, warum der Wald grün sei,
warum die Sonne schiene;
s. 59: den Eindruck, als läge es und träume;
s. 84,20: gedächte—seien; habe—verstände samt s. 86,1:
wolle —stände.

Då nu Stinde enligt utgifvarens förord besitter en i alla
afseenden mönstergill stil, måste man ju antaga, att denna
tempnsväxling, som han så i ögonen fallande ofta tillåter

sig, är fullt förenlig med godt tyskt språkbruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1900/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free