Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
AI). MEYER.
tröghet, än det skulle vittna mot densamma, om
experimentet misslyckades, så att dörren verklig-en stängdes.
Experimentet hör därför rättare till läran om stöten än
till tröghetslagen. Denna lag, sådan som den här eller
i läroböckerna formuleras, innebär nämligen icke, att
kraften behöfver verka under någon viss tid för att
åstadkomma förändring i rörelsen, därför ej heller att
olika kroppar kunna hafva någon olika (jr cid af tröghet,
utan framställes denna såsom en rent absolut egenskap:
att icke kunna (ej: i större eller mindre grad kunna)
förändra sitt rörelsetillstånd. Läran om
tröghetsmomentet eller om det s. k. tröghetsmotståndet (hvarmed
ofta ej menas något annat än massan) har nämligen
med tröghetslagen intet annat gemensamt än första
sammansättningsleden i ordet, hvarom mera framdeles. Detta
och dylika exempel hafva äfven synts mig snarare
förvirra än utreda lärjungarnes begrepp om denna lag.
Till samma kategori hör tydligen experimentet med
trä-stafven, som hvilar på två glasstafvar m. fl.- Äfven
exemplet med slanten, som hvilar på ett kort öfver ett
glas, är här oegentligt, emedan det skulle förutsätta,
att det slag, som träffar kortet, ej skulle medföra någon
på slanten verkande kraft, hvilket ej är riktigt, då
friktionskraften ej kan få förbises.
Väsentligen riktigare äro sådana exempel som de,
hvilka hämtas från de rörelser, en i en järnvägsvagn
sittande person undergår, då tåget hastigt sättes i rörelse
eller häftigt stannar. Härvid måste emellertid personens
öfverkropp och underkropp betraktas som så löst fästade
vid hvarandra, att en på underkroppen verkande kraft
ej utöfvar någon verkan på öfverkroppen, hvilket dock
är en ganska egendomlig fiktion; och att exemplen ändock
ej äro riktigt goda, synes däraf, att de ej kunna
användas, om kraften anbringas så småningom i st. f. i form
af stöt, hvadan således äfven här frågan snarare blir om
stötens natur än om tröghetslagen.
I Floderi fysik upptagas nu utan åtskillnad exempel
af dessa båda kategorier, under det att Wijkanders
lärobok, hvilken i början behandlar saken helt kort, blott
har ett ringa fåtal exempel och dessa tillhörande den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
