Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
E. SCHWARTZ.
protester af ett ansenligt antal både damer och herrar, icke
minst af förnäma damer. Bland de senare är den bekanta
sago-förtäljerskan madame d’Aulnoy (1698). I salongerna—hos
markisinnan de Lambert, hvars salong var en samlingsplats
for de preciösa, i hvilken Fontenelle och Mari vaux öfvade
sin konversationskonst, hos hertiginnan d’Epernon, hos
mademoiselle d’Orléans — föredrogos fésagor. Den förnäma
världen, säger en samtida, läste snart sagdt intet annat.
Den lärde orientalisten Galland öfversätter 1704 —1708
Tusen och en natt, och så utkomma äfven exotiska sagor i
mängd: persiska, indiska, tartariska, kinesiska, mongoliska,
peruanska. Satiren, som tiden älskar, ikläder sig ofta sagans
dräkt.
Denna sagovurm är äfven den ett märkligt tidens
tecken. Den är en — om ock ofta omedveten — fantasiens
protest mot den stela och nyktra klassiciteten.
Hvad slutligen Marivaux beträffar, för oss hans namn
in i den egentliga rokokon — denna tid, som inom Frankrikes
dekorativa konst och dess »lilla konst» har skapat sig ett
så säreget, behagsjukt och delikat uttryck, målarna Watteaus
och Bouchers tid. Den dramatiska författare, som kanske
mer än någon annan representerar denna från klassicismen
så skiljaktiga tidsriktning, är nämnde komediförfattare
Marivaux. Hans La surprise de 1’amour spelades 1722 ; hans
förnämsta dramatiska arbeten tillhöra åren 1730—1740. I
sina »proverbes» eller »bluettes» lämnar han fint utpenslade
miniatyrmålningar af tidens förfinade umgängeslif och ett
utsökt galanten. Utan hänsyn till klassicitetens
kompositionslagar analyserar och skildrar han kärleken. Här har
man knappast någonting af Moliére eller de öfriga stora
dramaturgerna från Ludvigs XIV:s dagar, men han var ju
icke desto mindre synnerligen gouterad i den förnäma världen
och bland alla tidens dramaturger — Voltaire inberäknad
— anses han ju intaga rangplatsen närmast efter den stora
trion Corneille, Racine och Moliére. För det moderna
dramat anses han i mer än ett afseende ha gifvit uppslag. *)
Inom sin genre är Marivaux i viss mening utan vare
*) Se härom Larroumet, Marivaux, och Levertin, Teater och
drama under Gustaf III, s. 114—116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
